# ID: svediakorp-gov463805
# author: Francis Wurtz, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 360
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Den period av eftertanke som påbjudits av Europeiska rådet efter nejlägrets seger i Frankrike och Nederländerna har uppnått ett första resultat – den har lett till att folk uppför sig bättre.
De båda föredragandena för den resolution vi nu debatterar ansåg det exempelvis inte lämpligt att den här gången beskriva majoriteten av väljarkåren i Frankrike och Nederländerna med de ovänliga epitet som vissa använde om dem för bara några månader sidan.
Jag vill därför tacka Johannes Voggenhuber och Andrew Duff för att de här, åtminstone i sin resolution, betonar att medborgarna faktiskt har, ” gett uttryck för sina betänkligheter och sin oro, vilket vi måste beakta ”, att vi måste respektera deras beslut och att ” orsakerna till de negativa resultaten […] bör analyseras noggrant ”.
Det är ett framsteg.
Det skulle vara ännu tydligare om man i betänkandet slog fast att förslaget till fördrag nu är dött och att debatten nu handlar om vad som ska ersätta det.
Min grupp är beredd att ta aktiv del i debatten med våra medborgare om EU: s framtid.
Vi kan i huvudsak ställa oss bakom de ämnen som har föreslagits för dessa diskussioner.
Den fråga som inställer sig är vad det politiska resultatet av debatten kommer att bli.
Hur långt är ni beredd att gå för att förändra EU: s nuvarande politikområden och strukturer, för att möta de krav som ställs från de flesta av Europas samhällen, och som manifesterades på ett så spektakulärt sätt när det konstitutionsfördraget förkastades?
Det är där problemet ligger.
I det nu föreliggande betänkandet föreslås endast att vi ska ” lugna och övertyga den offentliga opinionen ”, med tanke på att konstitutionen, ” i alla händelser […] träder i kraft under 2009 ”.
I så fall är det inte längre någon debatt, utan en PR-kampanj.
Det vore skamligt om vi slog in på den vägen.
Det vore ett missat tillfälle.
Med mycket få undantag vill min grupp därför inte välja den vägen.
