# ID: svediakorp-gov463652
# author: João de Deus Pinheiro (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 269
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr rådsordförande, herr Barroso!
Vi välkomnar i stort sett huvudlinjerna och eftersom jag bara har två minuter på mig ska jag ta upp två punkter som jag anser bör ses över utan dubbelmoral.
Den första handlar om energisäkerheten.
Det mesta av våra fossila bränslen kommer från områden med stor politisk instabilitet, som Mellanöstern, Venezuela, Nigeria och Algeriet.
Det spelar ingen roll hur mycket vi omvärderar våra reserver och sluter långfristiga avtal: det kommer alltid att finnas ett hot mot EU: s energiförsörjning.
Tiden är mogen för att undersöka kärnkraftsalternativet rationellt, om inte kommer vi att få leva med detta ständiga hot.
Den andra frågan som ni, herr Schüssel, tog upp var tillväxt, sysselsättning, globalisering och Lissabonstrategin.
Här måste vi också undvika dubbelmoral.
Jag kan inte påminna mig något EU-projekt som inte har genomförts, utvecklats och övervakats av kommissionen.
Tiden är mogen för att säga att denna strategi, som inte har drivits utifrån ett förslag från kommissionen utan har drivits utifrån mellanstatlighet, har stagnerat och att den inte fungerar.
Kommissionen måste uppmanas att göra mer.
Den måste utarbeta och övervaka en färdplan, precis som den gjorde för den inre marknaden och den gemensamma valutan.
Vi tror fortfarande att det är ett stort tankefel att tro att mellanstatlighet kan föra Lissabonstrategin framåt.
Vi får inte lura våra medborgare.
Det vi borde säga är detta: ge kommissionen de befogenheter den behöver för att få Lissabonstrategin att fungera.
