# ID: svediakorp-gov463623
# author: Cristiana Muscardini, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 551
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr Barroso, mina damer och herrar!
Vi är säkra på att ordförandeskapet kommer att hålla sina löften och återvinna människors förtroende för unionen, såsom har nämnts.
Medborgarna måste ha ett förtroende för ett EU som, som alla vet, inte bara behöver en gemensam utrikespolitik utan även – och det brådskande – en återupplivad ekonomisk politik, som i dag skamligt nog brister när det gäller de dubbla behoven att återställa konkurrenskraften och inte förlora de sociala rättigheter som unionens själva existens bygger på.
Unionen måste återupptäcka kraften och viljan att få sina institutioner och medborgare att samarbeta.
Det enda som vi verkligen har gemensamt i dag – och då bara i tolv länder – är vår valutapolitik som faktiskt fastställs av Europeiska centralbanken utan tillräckligt politiskt samspel med de andra institutionerna.
Vi måste även diskutera detta.
Vi uppskattar det österrikiska ordförandeskapets åtagande att återuppta vår resa mot fördraget – förhoppningsvis med de biljetter som behövs för att göra resan lättare och mer genomförbar.
Vi ser bortom önsketänkande och drömmar, som ofta är skilda från den verklighet vi måste hantera, men i vilket fall finns modet att våga.
Det är viktigt att realistiskt kunna förutspå framtiden och inte bara hantera nutiden.
Åtagandet om ett mer enat Europa där de olika institutionernas befogenheter är tydligare definierade, om ett Europa som är mer aktivt och närmare sina medborgare, bör förena oss och även göra oss fast beslutna att lösa ytterligare tre problem – invandring, energi och miljö.
När det gäller invandring behöver vi en gemensam politik för att kunna hantera både de humanitära aspekterna på den nuvarande situationen och hotet om internationell terrorism, som ofta kommer med flödet av invandrare.
Det kan bara finnas en civiliserad och meningsfull samexistens som leder till verklig integration så länge icke-EU-medborgare, var de än kommer ifrån, respekterar våra länders lagar och författningar.
Utan energi kan det inte ske någon utveckling, och slöseri med energi orsakar irreparabla skador.
Energi kan inte skiljas från säkerhet, avfallshantering och miljöskydd som ett gemensamt gott ändamål och en förutsättning för hela vår överlevnad.
Medlemsstaternas finansministrar har ännu inte deltagit aktivt i att hantera de problem som hör samman med klimatförändringarna, trots de många ekonomiska konsekvenser klimatförändringarna kommer att få.
Förhoppningsvis kommer vi under det österrikiska ordförandeskapet även att få se finans- och planeringsministrarna samarbeta om detta problem och fundera över kostnaderna i form av människoliv, bostäder, jordbruk och landsbygd, samt omstruktureringskostnader som världen har varit tvingad att betala efter den senaste tidens katastrofer.
En gemensam miljöpolitik behövs inom unionen, precis som den även behövs av unionen i förhållande till resten av världen, eftersom det är en av de skyldigheter och målsättningar vi ställde upp för oss själva under konventionens arbete med fördraget.
Vi uppskattar ordförandeskapets intresse för handels- och grannskapspolitiken.
Den sistnämnda bör innefatta uppfyllande av det gemensamma regelverket.
Jag talar om de senaste inexakta – för att inte säga felaktiga eller falska – uttalandena av en kroatisk regeringsföreträdare.
När det gäller handelspolitiken måste vi komma ihåg att kräva att de mänskliga rättigheterna respekteras där så inte är fallet.
