# ID: svediakorp-gov463602
# author: Thomas Ulmer (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 363
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
För det första vill jag tacka Jules Maaten för det goda arbete som han har lagt ned och för de förhandlingar som förts av parlamentets delegation inför den tredje behandlingen.
Jag skulle vilja begränsa mig till några av direktivets medicinska aspekter.
Badvatten är inte fritt från bakterier, men det har låg bakteriehalt.
I princip bör badvatten vara av samma kvalitet som dricksvatten, eftersom många badare och simmare även råkar dricka av det.
I södra Tyskland har vi till exempel en av de största dricksvattenreservoarerna i hela Europa i form av Bodensjön.
Det måste emellertid nämnas att inte ens dricksvatten är fullständigt fritt från bakterier utan bara har en låg bakteriehalt och att många bakterier – låt vara sjukdomsalstrande i olika grad – finns med i hela vår vardag.
Den grad av skydd som vi nu har åstadkommit med detta direktiv är naturligtvis inte perfekt, men det är ett första steg i rätt riktning.
När allt kommer omkring innebär de gränsvärden på 330 intestinala enterokocker för inlandsvatten och 185 för kustvatten, som vi nu har kommit överens om – för kategorin ” tillfredsställande ” – en minskad hälsorisk för badare från 12 procent till 8 procent, och ” hälsorisk ” innebär inte nödvändigtvis sjukdom.
Samma gäller för E. coli-bakterier med värden på 900 och 500 för kategorierna ” tillfredsställande ” respektive ” utmärkt ” kvalitet.
Enligt min uppfattning bör standardiserade laboratoriemetoder vara lika självklara som enhetliga stickprovsundersökningar av kvaliteten.
Som jag ser saken borde det viktigaste vara att allmänheten i god tid får tillräckligt med information och att alla våra vatten når upp till kategorin ” utmärkt kvalitet ”.
Ytterligare ett mål – som till att börja med underkastas strikta vetenskapliga bestämmelser – måste vara att kontrollera virusmängden i vattnen.
Detta blir viktigare och viktigare, eftersom det antal människor som insjuknar i Europa på grund av enterovirus och norovirus ökar snabbt.
Om så bara av den anledningen kan vi vänta oss en översyn av direktivet inom en inte alltför avlägsen framtid.
Jag stöder direktivet.
