# ID: svediakorp-gov463587
# author: Christa Klaß, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 376
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Vi har gått långt, med många banbrytande diskussioner längs vägen, och i dag träffas vi så att säga för finalen.
Det är bara några få av oss kvar nu, eftersom detta är tredje behandlingen.
Jag vill tacka föredraganden Jonas Sjöstedt, vår ” farthållare ”, som med sina expertkunskaper och sin stora energi lyckats hålla liv i förhandlingarna hela vägen till förlikningskommittén.
Jonas Sjöstedt har hela tiden lyckats hålla målet i sikte, samtidigt som han tydligt insåg när det var dags att avsluta och till sist också kompromissa.
Jag är honom mycket tacksam för detta.
Direktivet om hantering av avfall från utvinningsindustrin är därför en framgång för miljön, för gruvföretagen och därmed också för mänskligheten.
Miljömässigt hållbar verksamhet består inte bara i att göra ingenting och göra en oförstörd natur till måttstock för allt.
I stället har vi människor fått den rentav bibliska uppgiften att tämja vår planet.
Europa kännetecknas inte av urskogar och orörda landskap utan är känt världen över sina odlingslandskap, som utvecklats under århundraden.
Dessa landskap bör utnyttjas av människor för människor enligt principen om hållbarhet.
Ändå har alla ingrepp i naturen konsekvenser; det vore inte korrekt att säga att gruvdrift inte påverkar naturen och miljön.
Därför måste vi, vid bedömning av alla ingrepp, väga avkastningen mot kostnaden, vinsten mot belastningen.
Som ett resultat av dagens positiva utveckling, tekniska möjligheter och större miljömedvetenhet använder vi andra måttstockar nu än för bara 50 år sedan.
Vi måste utnyttja dessa vinster på bästa sätt med tanke på människors säkerhet och för att bevara miljön.
Vi måste också fortsätta att vara ständigt alerta, så vi kan utnyttja de nya möjligheter som utan tvekan kommer att infinna sig om 5, 10 eller till och med 20 år.
Det var de allvarliga olyckorna inom malmbrytningssektorn i Spanien och Rumänien under de senaste 10 åren som fick parlamentet att efterlysa detta direktiv.
Nu när vi har det tror jag att vi är på rätt väg mot att åstadkomma något positivt för miljön och för mänskligheten.
