# ID: svediakorp-gov463583
# author: Stavros Dimas, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 800
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Jag vill tacka kvällens talare för deras mycket viktiga anföranden.
Jag ska ta upp de huvudsakliga ändringsförslagen och samtidigt besvara de viktigaste frågor som ställts i dag.
När det gäller tillgång till miljöinformation kan kommissionen inte godta ändringsförslagen 4, 14 och 15, som syftar till att tillämpa undantagen från bestämmelserna i direktivet från 2003 – 2004 på tillgång till miljöinformation och ansökningar om information som ställs till gemenskapens institutioner.
Den föreslagna förordningen utvidgas så att den gällande gemenskapslagstiftningen om tillgång till handlingar, enligt förordning nr 1049 / 2001, gäller alla gemenskapsinstitutioner.
En naturlig följd av Europaparlamentets ändringsförslag skulle kunna bli att det skapas två delvis överlappande regelverk för tillgång till handlingar, vilket inte skulle främja öppenhet och rättslig klarhet.
Den gemensamma ståndpunktens nya artikel 6 omfattar redan de aktuella undantagen och tillgången till miljöinformation.
Dessa undantag måste under alla omständigheter uttryckligen klargöras, i enlighet med Århuskonventionens krav.
Ändringsförslagen 7 och 12, som syftar till att ta med läget i förfaranden för tillgång i definitionen av miljöinformation, kan inte godtas.
Det finns ingen sådan bestämmelse i Århuskonventionen.
Förfaranden för tillgång utgör inte heller i sig miljöinformation.
Det bör dock noteras att kommissionen har som praxis att på sin webbplats offentliggöra information om förfaranden för tillgång för alla politikområden.
Kommissionen kan godta ändringsförslag 16, enligt vilket personer som begär tillgång till information inom 15 arbetsdagar ska underrättas om gemenskapsinstitutionen inte har den efterfrågade informationen, och hänvisas till den offentliga myndighet som antas ha informationen i fråga.
När det gäller allmänhetens deltagande kan kommissionen inte godta att det utvidgas till att gälla riktlinjer, såsom krävs i ändringsförslag 5 och, till viss del, i ändringsförslagen 19 och 20.
Århuskonventionen uppmuntrar allmänhetens deltagande i det förberedande arbetet med riktlinjer, inom ramen för en klausul om bästa förmåga.
Detta är allmänt formulerat, och inget sådant krav finns i den lagstiftning som vänder sig till medlemsstaterna.
Det bör dock noteras att den praxis som tillämpas i dag på gemenskapsnivå möjliggör offentligt samråd med berörda parter när gemenskapsriktlinjer dras upp.
Dessutom är definitionen av planer och program på miljöområdet bred och innefattar även program av strategisk karaktär.
Kommissionen kan inte godta att allmänhetens deltagande är nödvändigt när det gäller planer och program som finansieras av gemenskapens institutioner, såsom anges i ändringsförslag 8.
Århuskonventionen gäller allmänhetens deltagande i samband med planer och program som utarbetas av offentliga myndigheter.
Tillstånd för infrastrukturarbeten med betydande miljöpåverkan beviljas dessutom på medlemsstatsnivå, där bestämmelser om allmänhetens deltagande tillämpas.
Kommissionen kan delvis godta ändringsförslag 19, när det gäller förlängningen av tidsfristen för att lämna synpunkter i samband med skriftligt samråd från fyra till åtta veckor.
Kommissionen kan också godta ändringsförslag 20, om skyldigheten för gemenskapsinstitutionen att ta hänsyn till det som framkommit under allmänhetens deltagande
Denna skyldighet härrör från Århuskonventionen och är förenlig med kommissionens gällande administrativa praxis.
Kommissionen kan inte godta ändringsförslag 23, som innebär att kretsen av organisationer som har rätt att begära intern omprövning vidgas från icke-statliga organisationer med miljöskydd som främsta syfte till organisationer som också eller i stället främjar hållbar utveckling.
Detta kriterium skulle vara mycket svårt att definiera och skulle kunna gälla en lång rad olika organisationer som det inte av miljöskäl skulle vara motiverat att ge tillgång till ett sådant omprövningsförfarande.
Särskilda regler för icke-statliga miljöorganisationer, med miljöskydd som främsta syfte, är helt i Århuskonventionens anda.
Kommissionen kan inte heller, när det gäller kriterierna för godkända icke-statliga organisationer, godta föredragandens sista ändringsförslag, nämligen att icke-statliga organisationer ska vara verksamma i mer än en medlemsstat.
Det stämmer visserligen att det i kommissionens ursprungliga förslag talades om verksamhet på gemenskapsnivå, men det framkom under de diskussioner som föregick den gemensamma ståndpunkten att ett sådant beslut skulle ge upphov till omotiverade hinder för tillgången till rättslig prövning.
Kommissionen är nöjd med den aktuella bestämmelsen i den gemensamma ståndpunkten, där det talas om gemenskapsdimensionen hos det miljösyfte som den icke-statliga organisationen eftersträvar i gemenskapen.
Ändringsförslagen 22, 24 och 25, slutligen, gäller resultatet av intern omprövning i enlighet med artikel 10 av förvaltningsåtgärder som antagits av gemenskapens institutioner och sambandet med bestämmelserna om tillgång till rättslig prövning av EG-domstolen enligt artikel 12.
Av de skäl jag inledningsvis anförde kan kommissionen inte godta dessa ändringsförslag, eftersom de skulle gå längre än konventionens bestämmelser om tvistlösning.
Kommissionen kan i princip godta ändringsförslagen 26 och 27 gällande anpassning av arbetsordningar och dagen för förordningens ikraftträdande.
Jag kommer att översända en fullständig förteckning över kommissionens synpunkter på ändringsförslagen till Europaparlamentets generalsekretariat.
