# ID: svediakorp-gov463579
# author: Rebecca Harms (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 209
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag skulle vilja be kommissionsledamoten avsluta denna debatt med några förklaringar.
Jag anser att kvällens debatt har en grundläggande brist.
Den gemensamma ståndpunkt som är ämnet för Eija-Riitta Korholas betänkande innehåller inga som helst bestämmelser om tillgång till rättslig prövning.
Kommissionsledamoten har lagt fram bestämmelser för tillgång som avser den första delen av Århuskonventionen, tillgång till information, men som det ser ut i dag har konventionens tredje pelare inte behandlats över huvud taget.
Det verkar råda en del förvirring i det här avseendet.
Som jag ser det bör inte möjligheten att begära intern omprövning, som behandlas i den gemensamma ståndpunkten, förväxlas med tillgången till rättslig prövning.
Jag vill be kommissionsledamoten klargöra detta.
Jag vill dock tillägga att jag ser det som absolut nödvändigt att icke-statliga organisationer får tillgång till rättslig prövning på EU-nivå på miljöområdet, så att det praktiska införlivandet av EU-lagstiftningen vid behov kan granskas på plats.
Erfarenheterna i Tyskland när det gäller rätten till kollektiva åtgärder har varit mycket positiva: antalet ärenden har inte varit alltför stort, och åtgärderna har varit ändamålsenliga.
I de flesta fall har de åtgärder som inletts av sammanslutningar också varit framgångsrika.
