# ID: svediakorp-gov463565
# author: Jan Březina (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 394
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionsledamot!
Det här är inte första gången parlamentet har yttrat sig om reformen av sockerordningen.
Jag var en av de ledamöter som röstade för den resolution vi antog förra året.
I denna resolution krävdes bland annat att åtgärderna för att minska kvoterna skulle tas under nytt övervägande, särskilt när det gäller de nya medlemsstaterna.
Det gläder mig att kommissionen har ändrat sin ursprungliga strategi och föreslagit en reform grundad på en sänkning av garantipriset på socker som innebär att man möter konkurrenskraftiga sockerproducenter och sockerbetsodlare på halva vägen.
Jag har dock vissa reservationer mot det betänkande vi diskuterar i dag, eftersom man där kräver en mindre sänkning av sockerpriset än den som medlemsstaterna samtyckte till i december.
Denna överenskommelse var i sig resultatet av en kompromiss som nåddes genom en nedtoning av kommissionens kraftfullare förslag.
För det första får vi inte glömma att vi besegrades i WTO.
Vi måste därför uppfylla kravet att öppna vår sockermarknad senast 2009.
I detta sammanhang kan jag bara förundras över den överdrivna uppmärksamhet som ägnas de minst utvecklade ländernas intressen.
Dessa länder vill å ena sidan att sockerpriset ska sänkas på marknader utanför Europa, men å andra sidan att priserna ska ligga kvar på en hög nivå på den europeiska marknaden, dit de har förmånstillträde.
För det andra vill jag framhålla att en sänkning av sockerpriset under en längre period skulle gynna mindre konkurrenskraftiga företag och bidra till att vidmakthålla snedvridningar på sockermarknaden.
Inte bara konkurrenskraftiga sockerproducenter skulle förlora på detta, utan framför allt de europeiska konsumenterna, eftersom det skulle bli de som fick betala större delen av kostnaden – bokstavligt talat – av en måttlig prissänkning.
I dag betalar de tre gånger så mycket för socker som konsumenter i andra delar av världen.
Är det rimligt att de fortsätter att subventionera ett omfattande protektionistiskt system varje gång de köper en produkt som innehåller socker?
Vi bör minnas att EU: s främsta mål är att avskaffa hinder för ömsesidig handel, inte att permanenta och förstärka dem.
Vi måste därför bevisa att vi verkligen är ett europeiskt parlament och att vi inte är rädda för att genomföra marknadsmekanismer, bland annat när det gäller produktion och försäljning av socker.
