# ID: svediakorp-gov463555
# author: Duarte Freitas (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 418
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar, fru kommissionsledamot!
Vi är alla överens om att sektorn behöver reformeras för att den ska bli hållbar, i enlighet med den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och EU: s internationella åtaganden.
Trots dessa nya mål skulle dock den reform som har föreslagits av kommissionen medföra allvarliga problem för EU: s jordbrukare, inte minst den svidande sänkningen av sockerpriset.
Jag välkomnar därför Jean-Claude Fruteaus betänkande och det arbete som utförts av de olika politiska grupperna i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, som jag anser sänder ett mycket tydligt budskap till kommissionen och rådet.
Utöver fastställandet av ett tak för prissänkningarna på 30 procent i den gemensamma organisationen av sockermarknaden vill jag lyfta fram ändringsförslag 3, som handlar om stödet till jordbrukare och möjligheten för medlemsstaterna att fortsätta att erhålla produktionsrelaterade subventioner, åtminstone i viss utsträckning.
Detta kommer att bidra till att förhindra att sockersektorn raskt försvinner i de regioner som hotas mest av reformen.
Jag anser dock att kommissionens förslag har utarbetats snarare utifrån bearbetningsindustrins än jordbrukarnas intressen, och att större hänsyn tas till de länder som producerar stora överskott än till mindre länder som inte ens producerar tillräckligt mycket sockerbetor för att tillgodose konsumtionen, som exempelvis Portugal.
Navet för sockerbetsproduktionen i Portugal är en fabrik som tillverkar cirka 70 000 ton av de 300 000 ton som konsumeras i hela landet.
Det är med andra ord inte länder som Portugal som skapar obalans på den internationella marknaden genom att producera överskott.
Genom att bevara möjligheten till omstruktureringsstöd till dem som avstår från en del av kvoten kommer vi dock att hjälpa sockerindustrin i vissa länder, däribland Portugal, att röra sig bort från jordbrukssektorn och i stället satsa på bearbetningen inom industrin.
Avslutningsvis vill jag protestera mot rådets sätt att hantera detta, institutionellt sett.
Det spelar ingen roll hur många gånger vi får höra att det handlar om en politisk överenskommelse, inte ett formellt beslut – faktum kvarstår att detta agerande inte är klokt i ett skede då EU: s medborgare har uttryckt oro över öppenheten inom EU: s institutioner.
Det handlar inte bara om att följa det interinstitutionella avtalet till punkt och pricka.
Som politiker, direkt valda av EU: s medborgare, har vi också en plikt att kräva både etisk och politisk respekt för institutionerna.
