# ID: svediakorp-gov463513
# author: Charlie McCreevy, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 420
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Artikel 23 i förslaget till direktiv om tjänster på den inre marknaden kodifierar, som ledamoten säger i sin fråga, de befintliga rättigheterna till patientrörlighet.
I EG-domstolens rättspraxis har det fastställts att en patient, beroende av vissa villkor, har rätt att få ersättning för sjukvård som getts i en annan medlemsstat genom socialförsäkringssystemet i sin egen medlemsstat.
Patienter har rätt att utan förhandstillstånd få återbetalning för vård i andra medlemsstater som inte tillhandahållits på sjukhus.
För sjukhusvård kan förhandstillstånd krävas innan en patient kan resa utomlands för att få sjukvård.
Tillstånd måste beviljas om den nödvändiga vården inte kan ges i patientens medlemsstat inom en tidsgräns som är medicinskt motiverad.
Innan förslaget till tjänstedirektiv lades fram granskade kommissionen genomförandet av patienters rättigheter i medlemsstaterna.
Kommissionens slutsats var att EU-medborgarna stöter på omotiverade eller oproportionerliga hinder när de ansöker om ersättning för medicinska kostnader i den medlemsstat där de är bosatta för kostnader för vård i en annan medlemsstat som inte tillhandahållits på sjukhus, eller för att få godkännande till ersättning av kostnader för eventuell sjukhusvård.
För en enskild medborgare är rätten till vård i en annan medlemsstat och att få kostnaderna täckta av sitt eget socialförsäkringssystem förmodligen en av de största fördelarna på den inre marknaden.
Dessa fördelar är anledningen till att kommissionen föreslår att hälsovård införs inom tjänstedirektivets räckvidd och till att kommissionen lägger fram förslag om en särskild bestämmelse om ersättning för utgifter för vård i andra medlemsstater.
Kommissionen har också engagerat sig aktivt i högnivågruppens arbete för gränsöverskridande hälso- och sjukvårdstjänster och patientrörlighet när det gäller att fastställa hur ramen för garanti och främjande av patienternas rättigheter på den inre marknaden kan utvecklas på bästa sätt.
I detta arbete har de tydliga fördelarna med ett samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller hälso- och sjukvårdsrelaterade frågor framgått, där återbetalning av kostnader bara är en aspekt.
Ett antal medlemsstater är bekymrade över vilka effekter gränsöverskridande sjukvård och patientrörlighet skulle kunna få på de nationella vårdbudgetarna.
I frånvaro av en tydlig rättslig ram kommer vi att fortsätta att ställas inför kravet på en utveckling av EG-domstolens rättspraxis.
I avvaktan på parlamentets omröstning i samband med den första behandlingen av det föreslagna tjänstedirektivet skulle det vara olämpligt att spekulera om ståndpunkten vad gäller vissa artiklar, men jag kan bekräfta att kommissionen kommer att agera om en medlemsstat skulle införa oproportionerliga eller obefogade inskränkningar, även genom att inleda överträdelseförfaranden.
