# ID: svediakorp-gov463451
# author: Niels Busk, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 555
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Först och främst vill jag gratulera Mariann Fischer Boel till denna reform.
Det var ett ambitiöst förslag som kommissionen lade fram, och den kompromiss som senare antogs av rådet är utmärkt.
Resultatet är tydligt – mer frihandel när det gäller socker.
Under de närmaste åren kommer världens fattigaste länder att få fri tillgång till den europeiska marknaden, och priset på socker kommer att sjunka till en nivå som ligger närmare dess pris på världsmarknaden.
Jag är förargad över att parlamentet har lämnat sitt bidrag för sent.
Trots många uppmaningar att sätta i gång förra året är vi nu i en situation där vårt tåg har gått, eftersom beslutet redan har fattats i rådet (jordbruk).
Det innebär inte att Europaparlamentet inte har gjort något intryck på reformen.
Tvärtom.
En hel del av reformerna avspeglar de önskemål som har uttryckts av Europaparlamentet.
Avsnittet om omstrukturering avspeglar exempelvis vår önskan att stärka de regioner där sockerbetsproduktionen är avgörande.
Jag är mycket glad över att vi äntligen har antagit en reform av den gemensamma organisationen av marknaden för socker, som till stor del har varit oförändrad i 40 år.
Genom denna reform har vi tagit ett långt kliv i rätt riktning – mot något som ligger mer i samma väg som en marknadsekonomi.
Jag skulle dock vilja att vi går ännu längre.
Det är inte tillräckligt att skapa frihandel med länder utanför gemenskapen, eftersom faktum naturligtvis är att vi inte har en fri marknad inom EU.
Det är först när vi har tagit bort de nationella kvoterna så att produktion sker på de platser som passar bäst för det och där det är mest lönsamt som vi kommer att kunna tala i termer av en fri inre marknad.
Det finns en hel del aspekter på reformen som är värda att betona.
Tyvärr tillåter inte tiden mig att göra det.
Jag vill särskilt nämna förslaget om att öka användningen av biobränsle och produktionen av etanol, där jag anser att vi måste investera mycket så snabbt som möjligt.
Det är lyckligtvis något som ett antal medlemsstater gör.
Samtidigt drar andra ut på tiden och har ännu inte börjat investera.
Det är inte bara sockerrör utan även andra grödor som kan odlas i områden som tidigare har använts till sockerrör och som kan användas för biobränsle som – miljömässigt, ekonomiskt och leveransmässigt – kommer att vara en viktig del av framtidens energiproduktion.
Den största kampen i kampanjen för att skapa en grund för biobränsle måste utkämpas med medlemsstaternas finansministrar, som är lite för angelägna om skatteintäkterna från olja och det bidrag som dessa ger till statskassan.
Oavsett hur motiverat det kan vara kommer reformen – särskilt inbegripet prissänkningarna – att ha skadliga och långtgående konsekvenser för en del av de fattigaste länderna i världen som inte kan hantera den fria konkurrensen på världsmarknaden.
Med tanke på det mycket höga priset på socker i EU bär vi en mycket stor del av ansvaret.
Det är därför brådskande att vi anslår tillräckliga resurser för den omstrukturering som dessa länder står inför.
Slutligen vill jag tacka föredraganden, Jean-Claude Fruteau, för hans konstruktiva samarbete.
