# ID: svediakorp-gov463444
# author: Mariann Fischer Boel, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 686
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Först och främst vill jag tacka Joseph Daul, Enrique Barón Crespo, Szabolcs Fazakas och Luisa Morgantini för deras aktiva engagemang i detta ärende, och lovorda föredragandena, Jean-Claude Fruteau, Béla Glattfelder, Terence Wynn och Glenys Kinnock för deras imponerande arbete.
Jag vill också tacka ledamöterna av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för internationell handel, budgetkontrollutskottet och utskottet för utveckling för deras stora engagemang, betydelsefulla insatser och mycket konstruktiva debatt.
Dessa imponerande bidrag har verkligen gett resultat.
Reformen av den inre marknadens organisation, som varit praktiskt taget oförändrad under nästan fyra decennier, är ett stort åtagande.
Denna reform borde faktiskt ha skett för länge sedan.
Sockerpolitiken har många aspekter.
Listan över de legitima intressen som måste uppfyllas är mycket lång: de hundratusentals jordbrukare inom gemenskapen som odlar sockerbetor, de sockerproducerande och – konsumerande industrierna och deras anställda, konsumenterna och, sist men inte minst, våra handelspartner, inklusive de länder som sedan länge har åtnjutit förmåner.
Jag har ända från början varit medveten om behovet av att skapa en balans mellan olika behov och olika krav.
Som kommissionsledamot med ansvar för jordbruk och landsbygdens utveckling är jag fullt medveten om sockersektorns sociala, ekonomiska och miljömässiga betydelse, såväl inom som utanför gemenskapen.
Detta innebär att sockerpolitiken utgör en särskilt stor utmaning, vilket är anledningen till att jag har engagerat mig så starkt i reformen inom denna sektor.
Jag anser att de aktuella förslagen i sin helhet uppfyller gemenskapens behov.
De är resultatet av ett noggrant övervägande och står i samklang med reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken och våra internationella åtaganden.
Förslagen är ambitiösa och omfattande.
Jag är övertygad om att sockersektorns framtid inte kan grundas på kortsiktiga tillvägagångssätt.
Med detta reformpaket vill vi ge den europeiska sockersektorn en livskraftig och konkurrenskraftig framtid.
Reformpaketet innebär en långsiktig säkerhet och ett generöst stöd som ska hjälpa såväl jordbrukare som sockerproducenter vid anpassningen.
Genom att agera nu kommer vi att kunna tillhandahålla medel för att underlätta den tunga omstruktureringsprocess som är absolut nödvändig, och samtidigt kompensera våra jordbrukare.
Att skjuta upp denna nödvändiga reform skulle bara leda till en mer drastisk minskning av produktionen inom gemenskapen och till en mycket svårare omstruktureringsprocess.
Vi måste också säkerställa att den framtida politiken inte kommer att strida mot WTO: s panel och att vårt förslag uppfyller detta krav.
Avslutningsvis måste vi säkerställa att Europeiska unionen fortsatt kommer att vara en attraktiv marknad för utvecklingsländer, och erbjuda våra AVS-partner det ekonomiska stöd som de behöver för att kunna anpassa sig till dessa oundvikliga förändringar.
Det har uträttats mycket viktigt arbete sedan det första meddelandet från kommissionen lades fram sommaren 2004, såväl inom Europaparlamentet som inom rådet.
Som ett resultat av detta har vi i dag grunden till en reform som till mycket stor del har formats av parlamentet.
Vad som är mest uppenbart är att hela reformen grundas på en omstruktureringsfond, en idé som ursprungligen kom från Europaparlamentet i betänkandet av Jean-Claude Fruteau och Joseph Daul i början av förra året.
Det finns många andra exempel på att Europaparlamentet har påverkat denna reform: bevarandet av interventionssystemet under en övergångsperiod, minskningen av prissänkningarna och en förlängning av denna till en fyraårsperiod med en generös ordning för ersättning, alla de åtgärder som vidtagits för att på ett mer adekvat sätt säkerställa styrningen av utbudet, möjligheterna att verkligen åstadkomma en förändring på de områden som kommer att påverkas mest av omstruktureringen, och tilldelning av omstruktureringsstöd, som till åtminstone 10 procent ska reserveras för sockerbetsodlare och maskinleverantörer – en summa som skulle kunna ökas av medlemsstaterna i enlighet med deras särskilda behov.
Allt detta visar på ett ännu mer omfattande samarbete än vad som var den uttryckliga föresatsen, och det har gett ett verkligt politiskt resultat.
Jag vill uttrycka mitt uppriktiga tack till Europaparlamentet för dess samarbetsvilja.
