# ID: svediakorp-gov463427
# author: Esko Seppänen, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 373
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr minister, herr kommissionsledamot!
Världen fortsätter att se hur fossila ämnen förbränns.
Det uppskattas att mänskligheten 2030 fortfarande kommer att producera 80 procent av sin energi med hjälp av fossila bränslen.
Jorden har 179 biljoner kubikmeter bekräftade gasdepåer.
En fjärdedel av gasen finns i Ryssland och ytterligare en fjärdedel i mindre stabila regioner, i Iran och Qatar.
Det kan uppskattas att EU: s egen tillgång till gas med dagens förbrukningstakt bara kommer att räcka i mellan sex och sju år.
Användningen av norsk och nordafrikansk gas för EU: s behov ökar tidsperspektivet för gasförbrukningen med 20 år, men det är 50 år i Rysslands fall.
Om EU planerar att uppfylla hela tillväxten i sina energikrav de närmaste årtiondena med hjälp av gas, finns det inga alternativ till att importera från Ryssland.
De närmaste åren kommer det att ske en utveckling av billigare metoder inom kondensering av gas, vilket kommer att öppna fler möjligheter vid importen av gas.
Samtidigt kommer det även att göra dem snävare i sin tillämpning.
Kondenserad rysk gas kan sedan säljas till Förenta staterna, som behöver gas, utan att det behövs någon pipeline.
Amerikas egna gasreserver kommer inte att räcka ens i tio år.
Västeuropa har varit beroende av den gaspipeline som kommer från Ryssland via andra länder.
Den planerade pipelinen på Östersjöns botten kommer att minska detta beroende.
Projektet är lätt att förstå, eftersom en del av de länder som denna pipeline nu passerar är fientligt inställda mot Ryssland.
Vi i Finland har inte haft något som helst problem med gastillgången på 40 år.
Det finns något i gasavtalet mellan Ryssland och Ukraina som behöver förklaras.
Vem äger det levererande företaget Ros-Ukr-Energo?
På grundval av offentliga siffror har jag räknat ut att detta företag oförklarligt gynnas av avtalet med i trakterna av 600 – 800 miljoner US-dollar varje år.
Oligarkerna i båda länder har varit inblandade i detta, och vilken roll spelar dessa länders presidenter i genereringen av enorma dolda vinster?
Vår grupp stöder goda partnerskapsförbindelser och samarbete i energifrågor med Ryssland.
