# ID: svediakorp-gov463359
# author: Saïd El Khadraoui (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 861
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Först och främst vill jag tacka skuggföredragandena från de andra grupperna för deras goda samarbete.
Även om vi inte har varit överens i alla avseenden anser jag att vi lyckats enas om det väsentliga, och på det sättet bidra till att skapa en europeisk strategi för ett ämne som bara kommer att öka i betydelse under de kommande åren.
Som ni känner till utlöstes denna diskussion av EG-domstolens välkända domar avseende gemensamt luftrum (” open skies ”) 2002, som tydligt visade att gemenskapen har exklusiv behörighet på området för internationella flyglinjer, särskilt datoriserade bokningssystem, biljettpriser för flyg inom gemenskapen och fördelning av ankomst- och avgångstider och landningsrätter.
Alla befintliga bilaterala luftfartsavtal mellan medlemsstaterna och tredjeländer måste anpassas till domen, vilket får till följd att inte mindre än 2 000 luftfartsavtal över hela unionen kommer att bli föremål för översyn.
Det finns två sätt att göra detta på.
Endera tar medlemsstaterna på sig uppgiften att föra bilaterala förhandlingar med tredjeländer för att de bilaterala avtalen ska anpassas till EU-lagstiftningen (58 avtal har harmoniserats på det sättet), eller så förs förhandlingar på gemenskapsnivå under det så kallade övergripande mandatet.
Än så länge har 22 länder accepterat övergripande avtal med gemenskapen, vilket har lett till att 327 bilaterala avtal har anpassats.
Detta utgör totalt 385 avtal, vilket innebär att det fortfarande är en lång väg kvar tills alla 2 000 avtal har anpassats.
I mitt betänkande pläderar jag därför för att så snart som möjligt anpassa alla bilaterala avtal till domarna avseende det gemensamma luftrummet för att undvika rättslig osäkerhet.
Personligen föredrar jag gemenskapsavtal, eftersom en serie förhandlingar är tillräckligt för att ersätta alla befintliga bilaterala avtal med ett särskilt land i ett enda slag.
Gemenskapen kan trots allt i mycket högre grad göra sitt inflytande gällande i förhandlingar än t.ex. en enskild medlemsstat, men detta kräver en gemensam, sammanhängande vision.
Jag vill betona att vi bör sluta avtal med våra nyckelpartner och länder på uppåtgående, såsom Kina, Förenta staterna och Ryssland, så snart som möjligt, samtidigt som vi inte får glömma våra närmaste grannar.
Det är viktigt både av ekonomiska skäl och av politiska skäl i fråga om luftfart, såsom säkerhet och trygghet, och det är anledningen till att jag har lagt fram ett ändringsförslag om just denna fråga i beredskap för dagens omröstning.
När gemenskapsavtalen har slutits är det av avgörande betydelse att gemenskapen beaktar tre viktiga faktorer.
Först och främst måste avtalen balanseras, och det är viktigt att ha likvärdigt tillträde till varandras marknader.
Detta innebär att aspekter som landningstillstånd, cabotagerätt, likvärdig etablerings- och äganderätt samt statligt stöd måste beaktas.
Jag lade fram ett ändringsförslag före dagens sammanträde för att säkerställa att frågan om statligt stöd läggs till listan.
Det är inte oviktigt med tanke på de hårdare skyddsåtgärder som ålades alla flygbolag i Förenta staterna efter den 11 september, då Förenta staternas regering bidrog med finansiering till amerikanska flygbolag men inte till andra, vilket är liktydigt med snedvridning av konkurrensen.
För det andra betonar jag i mitt betänkande att öppnandet av marknader alltid bör föregås av regleringskonvergens, och behovet av att graden av liberalisering kopplas till rättvisa och konkurrensmässiga villkor.
Europeiska unionen arbetar på, eller har redan utarbetat, bestämmelser om sociala frågor runt säkerhet, trygghet, miljö, statligt stöd och konkurrens.
Det är oacceptabelt att dessa höga normer skulle undergrävas om det kommer in operatörer på marknaden som är bundna av mindre stränga regler.
Lika villkor mellan båda parternas lagstiftning är naturligtvis av avgörande betydelse i avtal om gemensamt luftrum, där flygbolag i EU och tredjeländer skulle få möjlighet till obegränsat tillträde till varandras marknader.
Annars skulle det kunna sluta med en snedvridning av konkurrensen, och det finns också risk för omlokalisering, vilket skulle leda till att europeiska flygbolag flyttade till länder med mindre entydiga regler.
Detta är anledningen till att jag har lagt fram ett ändringsförslag om att införa regleringskonvergens kring säkerhet, statligt stöd och konkurrens i mitt betänkande, för att få till stånd regleringskonvergens också på dessa områden.
Om det skulle visa sig vara omöjligt att nå ett avtal om gemensamt luftrum skulle kommissionen ombes utveckla rättvisa och öppna mekanismer för en uppdelning av trafikrättigheter mellan medlemsstaterna.
För det tredje och sista bör kommissionen också rådfråga och informera alla berörda parter inom luftfartsindustrin samt Europaparlamentet under förhandlingarna om det stora antalet luftfartsavtal som sluts mellan EU och resten av världen under de kommande åren.
Dessa tre betydelsefulla faktorer reflekteras också i Roberts Zīles betänkande om Ryssland och Kina.
Även här måste ömsesidighetsprincipen tillämpas.
De höga avgifter som Ryssland kräver för flygrutter över Sibirien måste avskaffas.
Asiens betydelse tilltar trots allt, och den kortaste flygrutten dit är fortfarande via Ryska federationen.
Därför förtjänar också Zīle vårt fulla stöd.
