# ID: svediakorp-gov463271
# author: Jean-Claude Martinez (NI ). – (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 378
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr Mandelson!
Vi har lärt oss fem läxor av toppmötet i Hongkong.
För det första att det finns brister i våra förhandlingsmetoder.
Ett år före toppmötet gör vi eftergifter inom jordbruket genom att se över den gemensamma jordbrukspolitiken.
Resultat: när man kommer till förhandlingsbordet och oavsett vilken talang man har – och den är enorm – har man inte längre något manöverutrymme om man inte överskrider den röda linjen för jordbruk.
För det andra bekräftar Hongkongkonferensen både slutsatserna från mötena i Seattle och Cancún.
Trots att jordbruket endast står för 5 procent av världens handel med varor och tjänster är det definitivt Europas jämförande fördel enligt Ricardos ekonomiska teorier, eller varför skulle det annars stå i centrum av det krig som exempelvis Brasilien för mot oss vid varje toppmöte?
För det tredje kritiserar utvecklingsländer som Mexiko den skenbart generösa sänkningen av tullavgifterna som syftar till att främja marknadstillträde eftersom dessa länder alltför väl har förstått att tullens ” gåva ” inte är avsedd för de fattiga utan för företag från norr som tillverkar deras produkter bland de fattiga, exempelvis i Bangladesh eller Vietnam.
För det fjärde är denna sänkning av tullavgifterna svår att hantera tekniskt, även om det är en trevlig gest politiskt sett.
Ett bevis för detta är det faktum att efter 20 år av matematiska formler – schweizisk formel eller någon annan – kan inte Hongkongförklaringen ge en lösning.
Det innebär – och det är min femte och sista punkt – att vägen till en sänkning av tullavgifterna är en återvändsgränd och den bör hänvisas till det förgångna.
Den moderna lösningen består av avdragsgilla tullavgifter i form av tullkrediter eller dragningsrätter från den importerande staten till den exporterande staten, en kredit som motsvarar det totala beloppet för de tullavgifter som tas ut för exportörens varor.
Herr Mandelson!
Om ni skulle lyckas med det, skulle ni vara lik Harry Potter, då skulle ni ha lyckats med att kombinera Ricardos och Frederick Lists teorier, ni skulle ha löst problemet med globala ekonomiska obalanser och ni skulle ha skyddat intressena hos både fattiga och rika, frihandeln och vår sociala modell i ett svep.
