# ID: svediakorp-gov463266
# author: Sajjad Karim, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 487
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Omprövningen av samtalen i Hongkong tvingade oss alla att inte hoppas på några historiska genombrott.
Den gjorde definitivt sitt till.
Som kommissionsledamot Peter Mandelson påpekade blev rundan inget misslyckande, men den blev knappast heller någon framgång.
Samtalen genomsyrades av en brist på demokrati, eftersom de ägde rum bakom de ” gröna rummens ” stängda dörrar, och möjligheten att lyfta miljontals människor ur fattigdom förverkligades helt enkelt inte.
Samtidigt vill jag inte förringa något i den mycket goda arbetsförbindelse som Europaparlamentet hade med kommissionen från början till slut.
Trots att världens fattigaste länder enades för att göra Doharundan till en verklig framgång hamnade de i en omöjlig sits.
De var antingen tvungna att acceptera en text som lämnade mycket övrigt att önska, eller också bli den som tvingades bära hundhuvudet, något som hindrade framstegen.
Inom loppet av några timmar under den näst sista förhandlingsdagen skedde plötsligt en omsvängning när det gällde de två problem som hade förefallit vara totalt olösliga.
EU fick en budgetplan till och med 2013 och WTO kunde slutföra Hongkongdeklarationen.
Dessa var givetvis förbundna, och alla här vet hur svårt det var för vissa länder att ge upp 3,5 procent av EU: s totala jordbruksstöd.
Men ett stort steg framåt för EU innebär emellertid inte ett litet steg för WTO.
Samtidigt som vi hyllar framstegen på jordbruksområdet får vi inte glömma att mycket kommer att få motsatt verkan genom en urholkning av utvecklingsländernas rätt att skydda sina bastjänster och nya industrigrenar.
Avskaffandet av de handelssnedvridande exportbidragen inom jordbruket år 2013 är tre år senare än väntat, och liktydigt med en symbolisk gest till världens fattigaste jordbrukare.
Till dess att dumpningen av alla subventionerade grödor och produkter på deras marknader upphör kommer de att vara tvungna att föra en svår kamp för att lyfta sig själva ur denna förlamande fattigdom.
I förra veckan erkände Gordon Brown att Förenade kungariket hade misslyckats med att göra det bästa av sitt dubbla ordförandeskap i EU och i G8 när det gäller att fullborda sin ambitiösa utvecklingsagenda.
Han föreslog en fempunktsplan för att reparera detta misslyckande och en kraftansträngning av världens ledare för att återuppta och avsluta handelsförhandlingarna.
Och en kraftansträngning är nödvändig.
Vi kan göra nytta.
När det gäller bomull enades vi om att avskaffa alla former av exportstöd under 2006.
Vi såg till att livsmedelsstödet inte längre kan användas som ett system för att dölja ett fortsatt exportstöd, och EU: s ” allt utom vapen ” -initiativ stöddes enhälligt.
Kommissionsledamot Mandelson!
Ni sa att vi skulle skapa en plattform.
Vi borde nu använda denna plattform som språngbräda.
Nu är det dags att återigen bli ambitiösa.
Låt EU gå i täten och låt oss hoppas att andra följer med.
