# ID: svediakorp-gov463237
# author: Christa Prets (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 835
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, herr kommissionsledamot!
Om man jämför statistiken och kraven i fråga om djurhandel, är människohandel, särskilt kvinnohandel, ett tabubelagt ämne.
Människor verkar vara värda mindre än djur och varje år ser vi en enorm ökning i antalet kvinnor och barn som utsätts för människohandel.
I avsaknad av tillförlitlig statistik och pålitliga siffror, varierar uppskattningarna mellan 800 000 och 3 – 4 miljoner kvinnor och barn årligen.
Siffror i den storleksordningen borde verkligen skaka om oss och få oss att inse behovet av åtgärder.
Den organiserade brottsligheten ökar och människohandelsligorna anpassar sina metoder och rutter allt mer.
Efterfrågan är på uppgång, marknaden blomstrar.
Handeln med kvinnor är ett brott och en modern form av slaveri.
Utredningar och åtal av brottslingarna måste bli mer noggranna, det krävs omsorg och stöd till offren och även förebyggande åtgärder.
Såväl inom EU som internationellt krävs det en övergripande och integrerad tvärfacklig strategi.
Den måste vara generell eftersom triangelförhållandet mellan offer, kund och människosmugglare måste lyftas fram i kampen mot människohandeln.
Människosmugglarna, hallickarna, mellanhänderna och alla de platser där verksamheten pågår, för att inte nämna dem som vinner på det hela, får inte heller under några omständigheter glömmas bort.
Det främsta målet måste vara att ta itu med de mest betydelsefulla aspekterna på problemet, som att fattigdom i allt högre grad drabbar kvinnor, stor arbetslöshet och skillnader i välstånd, och att minska den betydande risken för våld.
Detta är anledningen till att det i betänkandet ställs konkreta krav, bland annat på att åtgärder för att förhindra och bekämpa människohandeln ska genomföras i hela EU som ett led i grannskapspolitiken, utvecklingspolitiken, utrikespolitiken och många andra möjliga horisontella politikområden.
Även EU: s biståndspolitik måste i högre grad inriktas på att minska fattigdomen och därmed indirekt påverka människohandeln, men det finns också ett behov av att analysera och granska Världsbankens och andra stora institutioners biståndspolitik för att undersöka om pengarna verkligen når de människor som behöver dem eller om de leder till motsatt resultat än vad som var avsikten.
Vi vet trots allt att internationell biståndspolitik inte minskar fattigdomen, utan till och med kan bidra till att ytterligare marginalisera riskgrupper.
Avsaknaden av en databas är en stor brist, det krävs ett enhetligt system för datainsamling och kommissionen måste arbeta tillsammans med andra internationella organisationer för att utveckla en sådan databas.
Det enda sättet för oss att få samma resultat av undersökningar är att genomföra dem på samma sätt.
Det finns också ett behov av informationskampanjer i ursprungs- och transitländerna, jämte en dag mot människohandel med en internationell logotyp mot människohandel för att synliggöra det enorma problemet.
EU – och med det menar jag medlemsstaterna – behöver agera genom informationskampanjer som främst är inriktade mot offren, men även genom åtgärder inom de befintliga strukturerna, som inom polisskolor, socialhögskolor och juristutbildningar och liknande utbildningsanstalter, jämte ett utökat arbete med icke-statliga organisationer och de verkställande myndigheterna.
Åklagarmyndigheterna kommer för detta att behöva ytterligare personal och medel, och det behöver inrättas informationskontor om kvinnohandel.
Nationella och internationella journummer måste upprättas och offentliggöras på nationell och lokal TV.
Översyner måste göras inte bara av de nuvarande viseringsreglerna utan även av de många åtgärder som vidtas genom diplomatiska nätverk.
Vår uppmaning om att låta offren stanna kvar inte bara under rättegången utan även efteråt är särskilt angelägen.
Ett offers vittnesmål kan vara till stor hjälp för att identifiera brottslingar och vi vet att många offer är ovilliga att vittna av rädsla, inte bara för offentlig förödmjukelse, utan också för utvisning.
Det behövs något av en omprövning här.
Anonyma vittnesmål från offer och klienter måste också godkännas om förövarna av dessa brott ska kunna ställas till svars.
Det måste inledas kampanjer för att göra dem som står för efterfrågan på dessa tjänster medvetna om de katastrofala följderna av denna handel och jag vill också se anonyma journummer för kunderna, för att kunna samla in mer uppgifter från dem.
Jag vill däremot inte att kunder ska kriminaliseras rakt av och jag har i detta betänkande försökt undvika att fokusera på nationell lagstiftning om prostitution och därmed offra ett globalt problem för nationella skillnader.
Jag vill också nämna att internationella kommittén för sexarbetares rättigheter nyligen krävde rätt till socialförsäkring och legalisering i hela EU.
Ett annat konkret krav gäller handeln med barn: det förefaller som om korrumperade tulltjänstemän i vissa fall lägger beslag på barns id-kort.
Belgiska id-kort för barn är inte numrerade: de beslagtas och används i barnhandeln.
Jag föreslår att man inför ett numreringssystem för dessa kort.
Som ni ser har vi mycket att göra i kampen mot människohandeln och vi måste vara medvetna om att dessa tragedier pågår mitt ibland oss.
