# ID: svediakorp-gov463217
# author: Hélène Goudin (IND/DEM ). – (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 238
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Junilistan anser att EU är en värderingsunion som skall arbeta i enlighet med principen om alla människors lika värde och rättigheter.
Denna princip är fundamental i all verksamhet och har även fastslagits i FN: s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
EU: s medlemsländer har ratificerat ett antal rättsligt bindande internationella överenskommelser som bygger på denna princip om likabehandling och icke-diskriminering.
Rätten att inte bli utsatt för osaklig särbehandling på grund av sexuell läggning är alltså en grundläggande mänsklig rättighet.
I debatten betraktas denna rättighet emellanåt som en förhandlingsbar förmån.
Det är viktigt att vi alltid har FN: s förklaringar om mänskliga rättigheter i åtanke, då vi behandlar lagstiftningsförslag i denna kammare.
Det är först på senare år som EU: s medlemsstater på allvar har börjat behandla frågan om homofobi.
Enligt svensk statistik riskerar den generelle medborgaren 4-6 % utsatthet av så kallat oprovocerat våld.
Bland lesbiska och bisexuella kvinnor är motsvarande siffra mellan 15-24 %.
Bland homo- och bisexuella män har mellan 28-36 % utsatts för oprovocerat våld.
Det faktum att sexuell läggning avgör i vilken mån en person riskerar att bli utsatt för våld är självfallet oacceptabelt.
Det är viktigt att vi som politiker klargör att samtliga människor har lika rättigheter och skyldigheter.
Om vi tummar på detta ifrågasätter vi FN: s deklarationer och grundläggande mänskliga rättigheter.
