# ID: svediakorp-gov463207
# author: Roselyne Bachelot-Narquin (PPE-DE ). – (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 371
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Europaparlamentet har berömt sig av att ha lett kampen mot diskriminering när det gäller jämlikhet mellan män och kvinnor, de etniska minoriteternas ställning, situationen för funktionshindrade människor och nu senast respekten för människors sexuella läggning.
Enligt artikel 13 i fördraget, stadgan om de grundläggande rättigheterna och ett flertal direktiv är det inte bara parlamentets rättighet utan även skyldighet att fortsätta kampen för lika rättigheter för homo-, bi- och transsexuella.
Med tanke på de stora framsteg som har gjorts i många medlemsstater hoppades en del att denna fråga skulle vara, om inte löst, så åtminstone utagerad.
Så är inte fallet, utan vi märker i stället en tydlig ökning av homofobt språkbruk och våld.
De senaste uttalandena från politiska ledare i Polen gjorde oss bestörta, liksom det faktum att kommissionen dessvärre bara bemötte dem på ett mycket halvhjärtat sätt.
Andra oacceptabla yttranden av detta slag har gjorts i andra länder, till exempel Frankrike.
Våldshandlingar, alltifrån förolämpningar till tortyr och mord, måste beklagas djupt var de än sker.
Dessa brott begås i ett särskilt oroande internationellt sammanhang, i länder som Egypten, Libanon och Senegal.
Homosexuella förföljs på grund av sin livsstil.
Vad värre är: i Iran har två personer avrättats.
Vi välkomnar därför varmt kommissionens uttalande om homofobin i Europa.
Vår kollega Alexander Stubb från gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater hade på vår grupps vägnar förberett en resolution, där kommissionen och medlemsstaterna uppmanades att vidta ändamålsenliga rättsliga och operativa åtgärder för att bekämpa denna diskriminering.
I dag diskuterar vi en resolution som fem politiska grupper har enats om.
Det är glädjande att kampen för mänskliga rättigheter går över partigränserna här i kammaren.
De blygsamma förhoppningarna i kommissionens uttalanden måste nu mycket snabbt ersättas av ett ändamålsenligt och omfattande direktiv.
Likaså är det upp till var och en av oss att i våra respektive länder fortsätta denna kamp för en jämlikhet som inte bara utgörs av rätten att inte få sin sexualitet bedömd av andra, utan också av rätten till olikhet.
