# ID: svediakorp-gov462951
# author: Günther Verheugen, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-12-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 926
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Jag vill börja med att tacka föredraganden Andreas Schwab och skuggföredragandena för deras engagemang och deras konstruktiva samarbete, för utan detta hade ingen överenskommelse kunnat nås vid den andra behandlingen.
Den situation vi befinner oss i i dag kan lämpligen sammanfattas med det berömda talesättet: ” Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge. ”
Omarbetningen av maskindirektivet har pågått under en lång tid.
Det började med en rekommendation från ” Molitor-gruppen ”, som var en föregångare till kommissionens nuvarande initiativ för bättre lagstiftning.
När kommissionen lade fram sitt förslag till direktiv i början av 2001 efter långa diskussioner med alla inblandade parter förväntade sig ingen att det skulle ta fem år och rekordartade 43 sammanträden med rådets arbetsgrupp för att slutföra omarbetningen, för att inte tala om det arbete parlamentet lade ned.
Att diskussionerna tog så lång tid berodde på att den sektor som påverkas av direktivet är så stor och komplex, det vill säga maskinindustrisektorn, som omfattar många olika sorters produkter, bland annat maskiner, mekaniska tillämpningar och deras komponenter.
Samtidigt är det dock också en sektor som är av avgörande betydelse för EU: s ekonomi, och en av de industriella sektorer som presterar bäst.
2004 producerade maskinindustrisektorn i Europeiska unionen varor till ett värde av 402 miljarder euro och sysselsatte över 2,6 miljoner ingenjörer, tekniker och andra arbetare, varav de flesta var högt kvalificerade.
Maskinindustriproduktionen i EU överträffar motsvarande produktion i Japan och USA med stor marginal.
Europeiska unionen är världens största exportör av maskiner och mekaniska tillämpningar, med en export värd 150 miljarder euro, vilket är 62 miljarder euro mer än USA: s export och 67 miljarder euro mer än Japans.
Detta bevisar att vi talar om en sektor som med rätta kan kallas en juvel i den europeiska industrins krona, och därför verkligen är värd särskild uppmärksamhet.
Nu när vi har en rekommendation som handlar om ändringsförslag till den gemensamma ståndpunkten är vi mycket nära ett slutförande av den lagstiftningsprocess som berör formuleringen av ett nytt maskindirektiv.
Det är med stor glädje jag kan berätta att kommissionen kan godta hela den kompromiss som har nåtts mellan parlamentet och rådet.
Resultatet av kompromissen innebär faktiskt en betydande förbättring jämfört med maskindirektivet 98 / 37 / EG som fortfarande är i kraft och som, vilket Andreas Schwab redan har sagt, är ett utmärkt exempel på bättre lagstiftning.
Räckvidden har nu definierats mer i detalj och tvetydigheter retts ut, vilket innebär att rättssäkerheten har förbättrats.
Tidigare har det funnits en rad olika tolkningar av direktivet, vilket inte längre kommer att bli fallet.
En mycket tydligare skillnad har gjorts mellan detta och andra direktiv, till exempel hissdirektivet och lågspänningsdirektivet.
Genomförandet av direktivet, vilket innefattar marknadskontroll och övervakning av de organ som av medlemsstaterna har fått uppdraget att certifiera och som har anmälts till kommissionen, har gjorts mer effektivt som ett resultat av parlamentets långtgående ändringsförslag vid den första behandlingen.
Tillverkarna av vissa typer av maskiner som omfattas av direktivets utökade räckvidd kommer nu också att kunna åtnjuta fördelarna med den inre marknaden.
Användare och arbetare kommer att gynnas av förbättrat hälso- och konsumentskydd, med de förbättringar som har gjorts på grundval av våra erfarenheter av det nuvarande direktivet.
För att övergå till den mycket kontroversiella frågan om vilket förhållande som råder mellan CE-märkningen och andra märkningar, vill jag bekräfta att denna fråga kommer att lösas under omarbetningen av den ” nya strategin ”, enligt följande förklaring från kommissionen.
Låt mig än en gång läsa upp kommissionens formella förklaring:
Utan att åsidosätta respekten för gemenskapslagstiftningen kommer kommissionen, inom ramen för översynen av den nya metoden [och enligt planerna i mitten av 2006], att klargöra villkoren för anbringande av annan märkning i samband med CE-märkning, oavsett om det gäller nationell nivå, gemenskapsnivå eller den privata sektorn.
När det gäller den lika kontroversiella frågan om traktorerna vill jag framhålla att kommissionen är en varm anhängare av de principer som har fastslagits i de två förklaringarna, som jag också skulle vilja läsa upp igen.
Så här lyder den första förklaringen:
” Parlamentet, rådet och kommissionen förklarar att direktiv 2003 / 37 / EG om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon måste ändras så att alla hälso- och säkerhetsaspekter i fråga om jordbruks- och skogsbrukstraktorer finns samlade i ett harmoniseringsdirektiv och alla relevanta risker i maskindirektivet inlemmas.
Vid ändringen av direktiv 2003 / 37 / EG bör också maskindirektivet ändras så att uttrycket ’ för de risker ’ i artikel 1.2 e första strecksatsen utgår. ”
Den andra förklaringen lyder: Kommissionen erkänner behovet av att i direktiven om jordbruks- och skogsbrukstraktorer införa ytterligare krav för risker som ännu inte omfattas av de direktiven.
I detta syfte överväger kommissionen lämpliga åtgärder som hänvisningar till FN-förordningar, KN- och ISO-standarder och OECD-koder.
Jag hoppas att detta besvarar eventuella kvarvarande frågor på ett sätt som är tillfredsställande för alla.
Jag vill också än en gång tacka för det verkligt positiva och konstruktiva samarbete som parlamentet har erbjudit, och dessutom tacka för er uppmärksamhet.
