# ID: svediakorp-gov462817
# author: Philip Claeys (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-12-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 258
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Kommissionsledamot Frattinis reaktion på rapporterna om att CIA i hemlighet transporterar och förhör terrormisstänkta i Europa var snabb, dynamisk och kraftfull.
Om Europeiska unionen skulle reagera lika energiskt, kraftfullt och snabbt mot själva terrorismen som man gör mot de påstådda CIA-flygningarna skulle vi verkligen vara på rätt väg.
Det är självklart sant att kampen mot terrorismen måste föras inom lagens råmärken, men EU har ett trovärdighetsproblem.
Vi är alltid beredda att hålla en tyst minut för offren för terrorattacker som de i Madrid och London, och till och med för dem den 11 september i New York och Washington, men när det gäller att vidta åtgärder för att förhindra sådana terrorattacker i framtiden lyckas vi inte uträtta något, eftersom vi främst är intresserade av att värna om de terrormisstänktas rättigheter.
Av detta följer att Europaparlamentets selektiva indignation är missriktad.
Om Europeiska unionen kunde peka på en enda konkret framgång i kampen mot terrorismen skulle serien av anklagelser mot Förenta staterna kunna vara acceptabel, men det kan man inte.
Vi borde kanske sluta att ge andra människor lektioner i moral, nu när det exempelvis står klart att rådet inför de palestinska parlamentsvalen kommer att upprätta officiella kontakter med organisationer som Hamas och Hizbollah; den förra står – märk väl – på EU: s lista över terrororganisationer!
Detta hyckleri bör omedelbart upphöra och de rättsliga ramar som kampen mot terrorismen måste föras inom måste anpassas till nutidens behov.
