# ID: svediakorp-gov462721
# author: Jan Olbrycht (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 263
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Dagens debatt handlar inte direkt om europeisk solidaritet, sammanhållningspolitik eller fördelningen av EU-medel.
I verkligheten ligger den dock inte så långt ifrån debatter om solidaritetsprincipen eller de faktorer som driver på den ekonomiska utvecklingen, särskilt de faktorer som underlättar eller försvårar för medlemsstaternas ekonomier att fungera.
Beslut om statligt stöd som beviljas på regional nivå ligger helt inom Europeiska kommissionens befogenheter.
Samtidigt kan emellertid inte parlamentet bara vara en passiv åskådare till utvecklingen på det här området, eftersom det arbetar aktivt med ett lagstiftningspaket om sammanhållningspolitiken.
Därför bör vi särskilt understryka en punkt som tas upp i betänkandet, nämligen att vi förväntar oss att kommissionen väntar med att inta en ståndpunkt tills den nya budgetplanen har antagits och tills budgeten för sammanhållningspolitiken har antagits.
Bestämmelser om det statliga stödets nivå bör, om de formuleras på rätt sätt, öka de strukturella insatsernas genomslagskraft snarare än inskränka den ekonomiska friheten, och då tänker jag också på företagens verksamhet.
Det statliga stödet får inte bli ett nytt konstgjort sätt att förbjuda sådana åtgärder som omlokalisering av företag.
Den ekonomiska verksamheten i medlemsstaterna bör också vara inriktad på att skapa en miljö som befrämjar investeringar i EU och skapa gynnsamma förutsättningar för verksamheten så att företagen kan planera för framtiden, snarare än lägga på dem konstgjorda hinder som stör förbindelserna mellan EU: s medlemsstater.
Samrådet med regionala och lokala myndigheter om kriterierna för att fastställa vilka regioner som ska få stöd är också helt grundläggande.
