# ID: svediakorp-gov462563
# author: Geoff Hoon, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,621
# sentences: 68
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill börja med att tacka Europaparlamentet för att ha föreslagit denna debatt om Tunisien vid en så lämplig tidpunkt.
Jag vill uttrycka vår uppskattning över att Tunisien nyligen var värdland för FN: s världstoppmöte om informationssamhället den 16 – 18 november.
Vi välkomnar överenskommelsen från toppmötet om Tunisåtagandet och Tunisagendan för informationssamhället, som är ett viktigt bidrag till de globala insatser som behövs för att överbrygga den så kallade IT-klyftan.
Samtidigt gör vi rätt i att mer allmänt beakta frågor om de mänskliga rättigheterna och pressfriheten i Tunisien.
Rådet delar ledamöternas oro över situationen för de mänskliga rättigheterna i Tunisien och är väl medveten om bristerna i Tunisiens insatser, i synnerhet när det gäller myndigheters hotelser och trakasserier gentemot företrädare för det civila samhället och människorättsaktivister.
Torsdagen den 1 december hölls ett möte med bland annat ledamöter av Europaparlamentet, vissa utskott och andra EU-institutioner som hade deltagit under toppmötet, för att specifikt diskutera människorättsfrågor i Tunisien.
Under mötet fästes ytterligare uppmärksamhet på dessa frågors betydelse.
Mänskliga rättigheter är ett viktigt inslag i EU: s förbindelser med Tunisien, såsom anges i associeringsavtalet EU – Tunisien som trädde i kraft den 1 mars 1998, och i handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken som trädde i kraft den 4 juli i år.
Enligt denna handlingsplan har Tunisien undertecknat åtaganden inom området för demokrati, god förvaltning och mänskliga rättigheter.
Genomförandet av dessa åtaganden kommer att bli en avgörande faktor för utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Tunisien.
De omfattar exempelvis inrättandet av ett underutskott mellan EU och Tunisien om mänskliga rättigheter.
Därför fortsätter vi att uppmana tunisierna att snarast möjligt inrätta och hålla ett första sammanträde i ett sådant underutskott för mänskliga rättigheter.
Toppmötet den 27 och 28 november i Barcelona i anslutning till Euromeds tionde årsdag representerade också ett viktigt tillfälle att hjälpa EU: s Medelhavspartner, däribland Tunisien, att ta itu med 2000-talets utmaningar, däribland god förvaltning.
Vid Euromeds toppmöte stödde ledarna en resultatorienterad femårig arbetsplan.
Planen omfattade inrättandet av en stödordning för god förvaltning, för att hjälpa de länder som gör goda framsteg på detta område, genom att ge dem tillgång till ytterligare medel att använda för sina prioriterade områden.
Tunisien är en fördragsslutande part till FN: s sex grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter.
Tunisien har höga siffror i de flesta multilaterala institutioners socioekonomiska index, och de sociala och ekonomiska rättigheterna erkänns och skyddas.
Tunisien spelar en aktiv roll i de internationella institutionerna för mänskliga rättigheter och valdes in i FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna i april 2004.
Tunisien har emellertid ännu inte undertecknat Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen.
EU välkomnar Tunisiens engagemang för att främja reformer i arabvärlden, i synnerhet när det gäller kvinnors position och rätten till utbildning.
EU är emellertid alltjämt oroat över situationen för de mänskliga rättigheterna i Tunisien, särskilt när det gäller yttrande- och mötesfriheten och domstolarnas oberoende.
Denna debatt har framför allt väckt frågan om pressfriheten i Tunisien.
Alla böcker och tidskrifter, med undantag för dagstidningar, utsätts fortfarande för censur.
Fram till maj 2005 var samtliga dagstidningar tvungna att förelägga inrikesdepartementet artiklar för godkännande före publiceringen.
Även om detta inte längre är fallet, är vi alltjämt oroade över att rädslan för repressalier tycks ha resulterat i en viss självcensur, eftersom inte någon dagstidning framför någon politisk kritik eller åsikt om inrikesfrågor som strider mot regeringens ståndpunkt.
Tillgång till utländsk TV är emellertid vanligt eftersom de flesta tunisiska hushåll har tillgång till satellit-TV.
Som jag redan har klargjort välkomnar EU den överenskommelse om Tunisåtagandet och Tunisagendan för informationssamhället som nåddes vid världstoppmötet om informationssamhället i Tunis.
EU ser fram emot ett samarbete med samtliga berörda parter för att säkra ett fullständigt och effektivt genomförande av mötesprocessens båda stadier, såväl dess innehåll som uppföljning.
Ett antal händelser gällande yttrande- och mötesfriheten rapporterades i inledningen av och under själva toppmötet.
Den äldsta tunisiska människorättsorganisationen Ligue tunisienne des Droits de l ' Homme (LTDH) hävdade att organisationens aktivister hade utsatts för polistrakasserier och påstår att organisationen har förhindrats att utöva sin verksamhet ordentligt.
Genom ett domstolsbeslut i september 2005 blev organisationens kongress uppskjuten.
EU gjorde därför en framställning till de tunisiska myndigheterna genom att utfärda ett uttalande där tunisierna erinrades om EU: s förväntningar på att Tunisien tar sitt ansvar för de mänskliga rättigheterna.
Under själva toppmötet fäste EU: s trojka de tunisiska myndigheternas uppmärksamhet på en händelse vid Goethe-institutet, där icke-statliga organisationer hade hindrats från att sammanträda för att diskutera planer om ett alternativt ” medborgarnas ” toppmöte.
EU är också oroat över ett antal andra händelser gällande yttrande- och mötesfriheten som också rapporterades under toppmötet, däribland ett belgiskt TV-team som blev avbrutet i sin verksamhet.
Även Europeiska kommissionens seminarium, där ledamöter av Europaparlamentet kunde träffa företrädare för det civila samhället i toppmötets konferenscenter, avbröts.
Tunisiens konstitution föreskriver mötesfrihet, men inom vissa definierade gränser.
Lagen föreskriver mötesfrihet så länge man har tillstånd från inrikesministeriet.
Vissa icke-statliga organisationer har emellertid haft svårigheter med att hyra lokaler och med den ekonomiska kontrollen.
Ett antal organisationer har ansökt om rättslig status och fått avslag, till exempel Nationella frihetsrådet i Tunisien.
Icke-statliga organisationer har också rapporterat att tillträde till Internet blockeras rutinmässigt och att elektronisk post till vissa e-postadresser aldrig kommer fram till den avsedda mottagaren.
Under presidentvalskampanjen i oktober 2004 var tunisierna enligt vallagen förbjudna att diskutera politik i den internationella pressen, och oppositionspartierna hade små möjligheter att organisera en egen valkampanj.
Även om vi känner till att vallagen garanterar att såväl kvinnor som minoriteter representeras i parlamentet, noterade vi att den övergripande process som föranledde valet inte garanterade kandidaterna rättvisa villkor.
Vi uppmuntrar därför de tunisiska myndigheterna att fortsätta att förbättra valsystemet och att vidta nödvändiga åtgärder så att det kommande valet till fullo uppfyller internationella normer.
EU är också oroat över rapporter från icke-statliga organisationer, däribland Amnesty International, om förhållandena i Tunisiens fängelser.
Av dessa rapporter framgår att det fortfarande är vanligt med överbelagda fängelser och diskriminerande behandling av politiska fångar, såväl som brist på grundläggande medicinsk vård, dålig hygien, tortyr och misshandel.
Därför gläds vi åt det faktum att de tunisiska myndigheterna sedan juni 2005 har gett Röda korsets internationella kommitté tillträde till fängelserna.
Tidigare i år meddelade de tunisiska myndigheterna att de hade för avsikt att ge företrädare från Human Rights Watch tillträde till fängelserna på ett liknande sätt som för Röda korsets internationella kommitté, men utan att specificera någon tidsram.
Ministern för rättsliga frågor och mänskliga rättigheter meddelade också att förfarandet med att hålla fångar isolerade i mer än tio dagar, vilket är högsta tillåtna tid enligt konstitutionen, skulle upphöra.
EU välkomnar dessa meddelanden och hoppas att båda löftena kommer att omsättas i handling.
Jag vill också säga några ord om domarkåren i Tunisien.
Enligt konstitutionen är den oberoende.
Amnesty International och andra har emellertid rapporterat att myndigheterna blandar sig i rättsprocessen.
Rättegången i april 2005 mot advokat Mohamed Abou, tillika medlem av Nationella rådet för medborgerliga fri- och rättigheter i Tunisien, som skrev en artikel där han kritiserade Tunisiens president Zine El Abidine Ben Ali, tycks bekräfta detta.
Föreningen för tunisiska domare har beklagat sig över att hotelserna från regeringen har ökat efter det att föreningens styrelse utfärdade en kommuniké där man kritiserade angreppet mot Mohamed Abou.
I augusti i år stängde den allmänna åklagaren det kontor som tillhörde föreningen för tunisiska domare.
I den lag som antogs den 12 augusti 2005 och som omfattar bestämmelser för domare tas ingen hänsyn till de tidigare uppmaningarna från Föreningen för tunisiska domare när det gäller tjänstevillkoren, och lagen tycks ha försvagat domarnas position.
Vi konstaterar också att FN: s särskilda rapportör om domares och advokaters oberoende ännu inte mottagit någon inbjudan från den tunisiska regeringen, trots åtskilliga önskemål om att få avlägga besök.
EU vill samarbeta med Tunisien för att främja en modernisering av landets rättssystem.
EU har tillhandahållit ekonomiska medel genom Meda för att finansiera ett projekt som ska främja detta arbete, och man hoppas på framsteg.
Jag är säker på att kommissionen kommer att vilja yttra sig i denna fråga.
Sammanfattningsvis välkomnar EU de överenskommelser som nåddes vid världstoppmötet om informationssamhället.
De utgör ett viktigt bidrag till de globala ansträngningarna att överbrygga IT-klyftan.
När det gäller EU: s förbindelser med Tunisien som land skulle vi vilja se att Tunisien underhåller och utvecklar landets säkerhet och välstånd.
Vi beklagar de allvarliga inskränkningarna av yttrande- och mötesfriheten samt de händelser som inträffade före och under världstoppmötet om informationssamhället.
Rådet vill försäkra ledamöterna om att EU kommer att fortsätta att uttrycka sin oro över särskilda brott mot de mänskliga rättigheterna och att trycka på de tunisiska myndigheterna när det gäller behovet av fullständig respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer.
Det är nu dags för oss att se fram emot de tunisiska myndigheternas genomförande av de åtaganden som president Zine El Abidine Ben Ali har gjort i fråga om demokrati, god förvaltning och mänskliga rättigheter, och som fastslås i handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken.
Genomförandet av dessa åtaganden kommer att bli en avgörande faktor för utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Tunisien.
