# ID: svediakorp-gov462547
# author: Geoff Hoon, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,264
# sentences: 51
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Ordförandeskapet välkomnar varmt den här debatten.
Genom den framhävs den stora vikt som alla EU-institutioner fäster vid främjandet och skyddandet av mänskliga rättigheter.
Genom den framhålls också den oerhörda betydelsen av att på ett klart och trovärdigt sätt förmedla EU: s politik och åtgärder till stöd för mänskliga rättigheter till omvärlden.
Det dåvarande rådet (allmänna frågor) beslöt i december 1998, på den 50: e årsdagen av den allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter, att Europeiska unionen borde öka sina åtgärder till stöd för mänskliga rättigheter och att den borde utarbeta en årsrapport om mänskliga rättigheter.
Årets rapport – som täcker perioden från den 1 juli 2004 till den 30 juni 2005 – är den sjunde årsrapporten av detta slag.
Dess syfte är att ge en överblick över det arbete som utförs i Europeiska unionens institutioner för att främja mänskliga rättigheter.
Det är uppenbarligen bara möjligt att belysa de områden där EU: s agerande har varit särskilt betydelsefullt under den tid som rapporten avser.
Avsikten med rapporten är inte att vara helt uttömmande och att försöka upprepa information som redan är tillgänglig på till exempel EU: s webbplatser eller att redogöra för åtgärder som vidtagits av enskilda medlemsstater.
Men tack vare den får medborgare i Europeiska unionen, partner i det civila samhället samt regeringar och människorättsförsvarare i tredjeländer en regelbunden, tillgänglig översikt över EU: s angelägenheter, prioriteringar och verksamhet.
Mycket av rapporten inriktar sig på Europeiska unionens främjande av mänskliga rättigheter och demokratisering som en del av dess gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.
Men internt måste Europeiska unionen också vara fast och enig när det gäller den politik som den verkar för utåt.
Vi inser alla att även om mycket har gjorts för att främja mänskliga rättigheter i Europeiska unionen så finns det fortfarande utrymme för förbättringar.
I rapporten anges därför en betydande intern utveckling, inklusive det fortsatta arbetet med att inrätta en EU-byrå för grundläggande rättigheter.
Och i kapitlen om prioriterade teman, såsom kvinnors mänskliga rättigheter eller mänskliga rättigheter och näringslivet, behandlas utvecklingen både i och utanför Europeiska unionen och i multilaterala organisationer.
Rapporten innehåller också information om EU: s instrument och initiativ i tredjeländer, till exempel EU: s dialog om mänskliga rättigheter med Kina och Iran, och de nya överläggningar om mänskliga rättigheter som inleddes under 2005 med Ryssland.
Rapporten innefattar information om en lång rad åtgärder som genomförts av Europeiska kommissionen tack vare Europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDHR).
I rapporten framhålls att EIDHR skapades på parlamentets initiativ och att parlamentet har använt sitt inflytande över budgeten till att avsevärt öka de anslag som avsatts för skydd av mänskliga rättigheter och demokrati.
Där ges också information om politisk utveckling och särskilda åtgärder i förhållande till 17 temafrågor.
Dessa omfattar områden där EU har antagit riktlinjer om mänskliga rättigheter, t.ex. om dödsstraff, tortyr, människorättsförsvarare och barns rättigheter, däribland utnyttjandet av barn i väpnad konflikt, liksom andra frågor, allt från mänskliga rättigheter och terrorism till demokrati och val och Internationella brottmålsdomstolen.
Rapporten ger en översikt över EU: s agerande i centrala internationella organisationer: FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna och FN: s generalförsamlings tredje utskott, OSSE och Europarådet.
Den ger också ett landspecifikt perspektiv, med en redogörelse för EU: s agerande i dess omedelbara grannskap, i Afrika, i Nord- och Sydamerika, i Asien och i Mellanöstern.
Rådet kommer att fortsätta att söka efter sätt att förbättra sin rapport.
Det förekom en del nyheter 2005.
Den första – som var välkommen, det är jag säker på att ni håller med om, och kanske länge emotsedd – var att ta med ett eget kapitel med en översikt över det omfattande arbete som Europaparlamentet har utfört till stöd för mänskliga rättigheter och demokratisering.
Alla inser att parlamentet antar sin egen årsrapport och resolution om mänskliga rättigheter i världen och om Europeiska unionens politik.
Men jag tror att det är både riktigt och värdefullt att läsarna av den här rapporten får en uppfattning om hur rådet, kommissionen och parlamentet tillsammans bidrar till EU: s gemensamma mål att främja och skydda mänskliga rättigheter i hela världen.
Jag vill passa på att upprepa rådets varma välkomnande av återupprättandet av parlamentets underutskott för mänskliga rättigheter förra året.
Jag vet hur mycket rådet, och särskilt dess arbetsgrupp för mänskliga rättigheter, uppskattar den kontakt och det samarbete som upprättas med detta underutskott.
I årsrapporten ger vi också för första gången läsarna praktiska exempel på EU: s verksamhet.
Till exempel innehåller kapitlet om rasism, främlingsfientlighet och lika behandling information om ett EIDHR-projekt för att bekämpa diskriminering av daliter i Nepal.
Kapitlet om barnets rättigheter innehåller ett projekt för att främja barns rättigheter i de nya oberoende staterna.
Vi anser att dessa konkreta exempel kommer att hjälpa läsarna att se sammanhanget mellan EU: s politik och vår förmåga att åstadkomma verkliga förändringar i människors liv runt om i världen.
Ytterligare en nyhet i år var införandet av vissa analyser av var EU: s verksamhet har fungerat bra och var det också funnits brister i vårt agerande.
En kort analys ges mot slutet av varje huvudkapitel.
Det kommer alltid att vara så att vissa interna reflexioner måste förbli interna om EU ska kunna agera effektivt i till exempel FN-förhandlingar eller i sina förbindelser med vissa tredjeländer.
Men det är också betydelsefullt för frivilligorganisationer och andra viktiga parter att få en uppfattning om när vi är nöjda med vårt agerande och när vi själva vill göra mer.
Denna analys är ett blygsamt men effektivt steg i den riktningen.
Liksom varje årsrapport så har även denna sina begränsningar.
Eftersom rådet enades om den i början av oktober så ger den information om EU: s verksamhet fram till juni 2005.
Händelseutvecklingen har uppenbarligen gått vidare sedan dess.
Vårt ordförandeskap har strävat efter att använda de sex månaderna sedan juni till att bygga vidare på de många olika områden där EU redan engagerar sig.
Vi har påskyndat insatserna för att integrera mänskliga rättigheter i hela Europeiska unionens arbete.
Vi har till exempel försökt genomföra EU: s riktlinjer om mänskliga rättigheter, med särskild inriktning på yttrandefrihet, genom åtgärder till stöd för dem som försvarar mänskliga rättigheter och då fått lida för att de utövar sin yttrandefrihet.
I Förenta nationerna är EU aktivt engagerat i förhandlingar i New York för att bilda ett nytt FN-råd för mänskliga rättigheter.
Även många särskilda frågor och angelägenheter rörande mänskliga rättigheter har tagits upp under de senaste sex månaderna.
I dag kommer vi till exempel att titta på situationen i Tunisien.
Många av dessa frågor kan komma att ingå i nästa årsrapport.
Till sist ser jag fram mot att få höra synpunkterna från Europaparlamentet och från kommissionen på själva rapporten och på de olika frågor den täcker.
Vi vill arbeta för att göra denna rapport bra.
Men än viktigare är att vi måste fortsätta att arbeta tillsammans för att EU: s politik och åtgärder ska bli bra och för att se till att vi får verkliga förbättringar av människorättsskyddet i hela världen att rapportera om under kommande år.
