# ID: svediakorp-gov462510
# author: Wolfgang Kreissl-Dörfler, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 435
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Trots rapporter om motsatsen kommer vi inte i morgon att rösta om rådets dokument om lagring av uppgifter utan om en kompromiss som nåtts på mödosam väg genom en majoritet av utskottets medlemmar och rådet under spurten mot sista omröstningen i rådet.
För första gången är nu Europaparlamentet involverat i tredje pelaren som handlar om inre säkerhet och där medbeslutande tillämpas.
Det är något som inte alla medlemsstater önskade och särskilt inte regeringen i mitt land.
När man bedömer om ingripande på EU-nivå kan och får ha påverkan på det nationella planet eller ej är det som att gå på lina att se till att man inte i onödan kringskär de nationella parlamentens rättigheter och / eller begränsar deras befogenheter.
Det föranledde den tyska justitieministern Brigitte Zypries att initiera en parlamentarisk granskning.
Parlamentet har hur som helst lyckats med att få rådet att nå en överenskommelse och att på avgörande sätt förbättra viktiga aspekter av vad rådet ursprungligen lade fram.
Lagring av uppgifter är ett, men inte det enda, viktiga instrumentet för att bekämpa allvarlig brottslighet, internationellt organiserad verksamhet och terrorism.
Vissa av medlemsstaterna använder det redan, t.ex.
Förenade kungariket, Spanien och Sverige.
Vi ansåg det därför än viktigare att lämpliga minimigarantier integrerades på EU-nivå innan nationell lagstiftning, som vi inte kan påverka, förs mycket längre än det aktuella förslaget.
Det var då med beaktande av farhågor om kostnader och dataskydd som vi lyckades införa kravet att standarduppgifter om inledningen, inte slutet, av ett mobiltelefonsamtal ska lagras – eller som den operativa termen lyder – men att trafikuppgifter om vad som benämns misslyckade uppringningsförsök inte skulle omfattas, förutom i de fall där företagen lagrar dessa uppgifter ändå.
Det står också medlemsstaterna fritt att själva bestämma hur länge uppgifterna ska lagras med ett intervall från 6 till 24 månader som längst.
Längre tid är bara möjligt genom att befintliga regler om längre perioder upprätthålls, t.ex. i Italien.
Jag skulle verkligen välkomna lite information om vad som görs i fallet med Polen.
Men dataskyddet har skärpts jämfört med det ursprungliga förslaget, och nationell lagstiftning fortsätter att tillämpas på tillgången till uppgifterna och på hur de används.
Min grupp röstar med stor majoritet för att anta denna kompromiss, även om vissa hellre hade sett mindre och andra kanske mer.
Det sista jag ska säga riktar sig till Alexander Nuno Alvaro, och det är: nära skjuter ingen hare!
