# ID: svediakorp-gov462391
# author: Giovanni Pittella (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-12-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 987
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, herr minister, mina damer och herrar!
Vi har med framgång slutfört budgetförfarandet.
Det är en framgång för alla, men om jag får lov att säga det är det framför allt en framgång för parlamentet som har lyckats kämpa för sina politiska prioriteringar.
Jag skulle vilja tacka alla politiska grupper, alla mina kolleger, utskottsordföranden och utskottssekretariatet, och alla de vars kompetens och generositet har bidragit till att vi har kunnat avsluta förfarandet på ett framgångsrikt sätt.
Resultatet talar för sig självt.
Vi har bett om en rimlig betalningsnivå i linje med sträng kontroll av utgifter, men också i linje med behovet av att få tillräcklig finansiering för att verkställa EU: s väsentliga politiska verksamhet.
Vi har åstadkommit en budget på 112 miljarder euro och en gemensam förklaring om att en ändringsbudget kommer att läggas fram, särskilt för strukturfonderna, om utgiftstakten ökar i de nya medlemsstaterna, som vi tror att den kommer att göra.
Vi har begärt anslag för budgetposterna för tillväxt, konkurrenskraft, utbildning, forskning, små och medelstora företag, och för att ungdomar, miljö och kulturpolitik ska prioriteras, och vi har uppnått omförhandlade belopp för ett drygt halvdussin program som har antagits inom ramen för ett medbeslutandeförfarande och ett anslag på 100 miljoner euro i extra resurser.
Jag känner mig särskilt belåten med att vi har uppnått vårt mål när det gäller att sända ut ett starkt politiskt budskap till EU: s ungdomar genom förstärkningen av programmen Sokrates, Ungdom och Leonardo.
Vi bad rådet reflektera över att utgiftsnivåerna från Berlin för externa åtgärder är otillräckliga, och vi tillhandahöll obestridliga bevis i det hänseendet.
Vi påminde rådet om de högtidliga åtaganden som stats- och regeringschefer gjort om frågor som berör Irak, tsunamin, socker och Afghanistan, som parlamentet har för avsikt att själv bidra till, dock utan att offra geografiska program, humanitära åtgärder, väsentliga initiativ om mänskliga rättigheter och demokrati, inklusive utvecklingsåtgärder.
Det vi för första gången har uppnått är att vi har brutit igenom det ödesdigra taket på 200 miljoner euro för flexibilitet inom externa åtgärder.
Låt mig vara tydlig.
Att få tillgång till ytterligare 275 miljoner euro för externa åtgärder och ett protokoll som erkänner parlamentets kunskap i utrikes- och säkerhetspolitik på ett bättre sätt är inte en trofé som vi ska visa upp, utan det är ett nödvändigt gensvar.
Det är ett beslut som rättfärdigas av allting som vi tillsammans förväntas att genomföra i världen.
Vi är också belåtna med andra, mer allmänna grunder.
De senaste åren har Europeiska unionen fått en framskjutande historisk ställning: unionen har skapat och upprätthållit fred på sitt territorium, unionen har rivit ned gränser utan att ta till våld, unionen har framhållit sina värden utan att vara påtvingande, och unionen har främjat tillväxt och sammanhållning i en ofta orolig och instabil värld.
I dag upplever vi en djup kris i EU-projektet, men det är inte en oåterkallelig kris.
Som Henri de Saint-Simon skrev är det vid sådana tillfällen det krävs en styrka att förena önskemål, att fokusera på utveckling och att skapa gemensamma intressen och att hålla fast vid åtaganden.
Vårt politiska projekt sattes också i gungning av stormiga vindar på 1980-talet, men trots den annalkande stormen möjliggjorde emellertid ett starkt politiskt ledarskap att vi överlevde underströmmarna och blev starkare än tidigare.
Ingen av oss gör anspråk på att vara en ny François Mitterrand eller en ny Helmut Kohl, men om vi bortser från den själviska attityden och om vi anpassar nationella budgetprioriteringar till de prioriteringar vi gör i våra EU-åtaganden, då kommer vi sammantaget att kunna hindra EU-projektet från att driva vind för våg och förfalla.
Den rätta reaktionen på en nedgång är en ny färdriktning, och efter våra tillbakagångar har vi tillsammans vunnit en viktig poäng denna vecka.
Vi har lagt bollen i nätet med den årliga budgeten.
Som minister Ivan Lewis och kommissionsledamot Dalia Grybauskaitė vet skulle vi ha kunnat använda den årliga budgeten för få inflytande över budgetplanen, men vi ville inte göra det eftersom vi känner ansvar och inser att det är onödigt att skapa konflikter mellan institutionerna i EU.
Rådet borde emellertid förstå att det inte har råd att erbjuda oss ett EU i miniatyr, och det får inte heller tro att Europaparlamentet går med på snåla kompromisser som markerar slutet på drömmen om Europa.
I detta utmärkta betänkande av Reimer Böge har Europaparlamentet lämnat ett viktigt bidrag till debatten om budgeten för 2007 – 2013, som hittills har ignorerats på ett orättvist sätt.
Å andra sidan är jag ledsen över att behöva säga att förslaget från det brittiska ordförandeskapet är oacceptabelt.
Det är nämligen raka motsatsen till det värdiga projekt som Tony Blair själv angav inför parlamentet, dvs. i den bemärkelsen att det frigör medlemsstaterna från sina åtaganden gentemot Europa och delar ut lite mutor här och var, utan att inleda ett förfarande för budgetreform eller att tillhandahålla EU större ekonomiskt spelrum.
Det handlar inte bara om motsatsen till Robin Hood, som någon har antytt; det finns också en risk att vi ska bli ansvariga för att kväva allt hopp om en europeisk återhämtning, vilket jag vill förhindra.
Med den årliga budgeten ger vi emellertid ett positivt gensvar, och av den anledningen är jag mycket tacksam mot minister Ivan Lewis och kommissionsledamot Dalia Grybauskaitė.
Vi står fast övertygade om att det vid en tidpunkt av osäkerhet och oro är den ökade delaktigheten i EU: s ekonomiska medvetande som utgör den enda grunden för en givande och säker europeisk integration.
