# ID: svediakorp-gov462360
# author: Sahra Wagenknecht, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 462
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Det ser ut som om frågan om en harmonisering av företagsbeskattningen i Europa kommer att bli en punkt på dagordningen i framtiden.
Att det i EU finns 25 olika skattesystem som samexisterar sida vid sida, och som tydligt skiljer sig åt inte endast när det gäller de skattesatser som tas ut utan också det sätt på vilket vinsten beräknas, har under de senaste tio åren framför allt resulterat i en sak, nämligen att bolagsskattens andel i finansieringen av den offentliga budgeten är på väg neråt och att en allt större del av skattebördan läggs på dem som uppbär normal lön för att arbeta för någon annan, eller på konsumenterna, varav det sista alternativet är det värsta möjliga med tanke på effekterna för samhället och den ekonomiska tillväxten.
Det är på detta sätt som framför allt de stora multinationella företagen ges alla möjligheter att minimera sin skattebörda.
Internprissättning och överföring av förluster är bara två av deras favoritsätt att se till att vinsten anges i räkenskaperna precis på det ställe där det finns minst risk att skatteverket ska titta.
Bortsett från detta slag av skattedumpning har de samexisterande skattesystemen lett till konkurrens när det gäller att sänka skattesatserna.
Den genomsnittliga bolagsskattesatsen har till exempel fallit med totalt 15 procentenheter i hela det gamla EU sedan slutet av 1980-talet.
Sänkningarna är inte på något sätt obetydliga, vilket framgår av en långsiktig undersökning vid universitetet i Mannheim, som visar att den skatt som faktiskt betalas av de femtio största europeiska företagsgrupperna föll från 36 procent 1988 till endast 31 procent år 2000, vilket innebär att offentliga intäkter för miljarder euro har gått förlorade.
Det land som leder skattedumpningsligan i Europa, särskilt när det gäller bolagsbeskattningen, är märkligt nog varken någon östeuropeisk stat eller Irland, utan Tyskland, som anses vara ett högskatteland, och där den tidigare Schröder-regeringen drev igenom en skattereform som motiverades genom att hänvisa till skattekonkurrensen i Europa, men som har inneburit ett totalt avbräck i intäkterna från bolagsbeskattningen.
Endast en harmonisering av skatterna i hela Europa kan sätta stopp för denna galenskap, som innebär att företagen gör enorma vinster samtidigt som de bidrar allt mindre till finansieringen av samhället som helhet och samtidigt som medel- och låginkomsttagare – samt pensionärer och arbetslösa, via konsumtionsskatter – måste betala för bortfallet.
Jag tror emellertid inte att det räcker att harmonisera skattebasen.
Det som behövs, och det mycket snart, är en lägsta bolagsskattesats på åtminstone 40 procent i hela Europa och en bred skattebas.
Skattedumpning förekommer överallt och detta är det enda sättet att stoppa den.
