# ID: svediakorp-gov462357
# author: Christoph Konrad, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 374
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Jag vill först och främst tacka Pier Luigi Bersani för hans samarbete vid utarbetandet av betänkandet.
Resultatet är verkligen en kompromiss, vilket jag vill betona, eftersom det i vår grupp givetvis finns ledamöter med avvikande uppfattningar, och jag kan upplysa kommissionsledamoten om att motståndet på EU-nivå mot denna politik kommer såväl från medlemsstaterna som från våra egna led inom gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater.
Det finns ett motstånd inte bara mot en gemensam bolagsskattebas utan också mot tanken på en gemensam företagsskatt i Europa, något som gång på gång aktualiseras i diskussionen.
På vilket område anser då jag, som skuggföredragande för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater, att problemen kommer att bli särskilt tydliga?
Jag menar att om man börjar med att diskutera bolagsskattebasen är det praktiskt taget oundvikligt att man till slut hamnar i en diskussion om medlemsstaternas skattesatser, och det är något vi tar bestämt avstånd från.
Om vi ska få en harmonisering av bolagsskattebasen måste vi vara medvetna om att detta innebär att vi tvingas till omfattande ingrepp i nationalstaternas befogenheter på skatteområdet, och även detta tar vi bestämt avstånd från.
Om en bolagsskattebas för europeiska företag ska införas får vi inte glömma att vissa företag, exempelvis DAX-företagen, redan nu arbetar i enlighet med internationella redovisningsnormer.
Detta måste vi acceptera.
Om vi ska bedriva skattepolitik på EU-nivå kan vi inte bortse från att vi kommer in på behörighet i skattepolitiska frågor som den beskrivs i Fördraget om upprättandet av de Europeiska gemenskaperna.
Detta är värt att komma ihåg.
Avslutningsvis kommer EG-domstolen i morgon att meddela dom i målet Marks [amp] Spencer, vilket endast bidrar till att understryka det uppenbara att EG-domstolens i Luxemburg rättspraxis nu ytterligare utsträcker inflytandet från Bryssel.
Detta är också något som borde bli föremål för diskussion, och jag vill betona att det vore fel av oss att låta EU: s gemensamma rättssystem bli en gemenskap som grundas på lagar som stiftas av domare – jag för min del skulle ha mycket svårt att acceptera detta.
