# ID: svediakorp-gov462316
# author: Othmar Karas (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-12-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 657
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr kommissionsledamot, herr talman, mina damer och herrar!
Låt mig först framföra Piia-Noora Kauppis ursäkter till parlamentet.
Hon beklagar att hon på grund av reseproblem inte har kunnat komma hit i tid för debatten om hennes eget betänkande.
Det innebär absolut inte att hon har frånhänt sig ansvaret för betänkandet.
Hon har gjort ett gott arbete, och jag vill tacka henne varmt för detta.
Vad handlar detta om?
Under den första delen av sitt anförande presenterade kommissionsledamoten faktiskt förslaget till betänkande – och visade därmed att rationella förklaringar gör att parlamentet är öppet för nya idéer och är berett att lyssna – och han fortsatte i den andra delen att påpeka att vi båda har problem med kommittésystemet.
Det gläder mig att han avslutade med att säga att han är på vår sida om vi antar förslaget i sin ursprungliga form – och jag kan meddela honom att det kommer vi att göra.
När det gäller frågor om parlamentets grundläggande rättigheter, demokratiska grundläggande rättigheter och rätten till medbeslutande, är det bra om kommissionen och parlamentet kan dra åt samma håll, särskilt i sina diskussioner med rådet.
Samma sak kan sägas om kommittéförfarandet och solnedgångsklausulen.
Min kollega Alexander Radwan kommer att gå närmare in på detta.
Vad handlar då direktivet om marknader för finansiella instrument egentligen om?
Det är inte alla som förstår det.
För det första är avsikten att ändra ett direktiv från Europaparlamentet och rådet om marknader för finansiella instrument.
För det andra är det fråga om att förlänga tidsfristerna för införlivande i lagstiftningen.
Varför vill vi förlänga dem?
Skälet är att direktivet medför avsevärda ändringar för deltagarna på marknaden och de nationella myndigheterna, eftersom införlivande i lagstiftningen är beroende av att nödvändiga tekniska åtgärder har utarbetats och genomförts.
Tyvärr har åtgärderna utarbetats först nu, och åtgärdspaketet med 17 bestämmelser är planerade att införas först 2006.
Faktum är att de genomförandeåtgärder som ska införas i steg 2 är försenade, och de kommer att vara avslutade först vid en tidpunkt då direktivet om marknader för finansiella instrument redan bör ha trätt i kraft.
Det som får oss att vara positivt inställda till en förlängning av tidsfristerna för införande i lagstiftningen är att vi här har att göra med vad som kallas Lamfalussy-förfarandet, samt att processen måste avslutas genom kommittéförfarandet.
Vad ska vi då göra nu?
Det vi ska göra är att förlänga tidsfristen för införlivande i lagstiftningen och att också se till att det gamla investeringstjänstedirektivet får gälla tills direktivet om marknader för finansiella instrument börjar att gälla, med andra ord fram till den 1 november 2007.
De ändringar vi ska göra av direktivet om marknader för finansiella instrument gäller alltså snarare formen än innehållet.
De nya tidsfristerna för införlivande gör att ett rättsligt vakuum förhindras.
Samtidigt som vi gör yttre anpassningar till verkligheten ändrar vi dock även kommittéförfarandet i direktivet om marknader för finansiella instrument.
Varför gör vi det?
Jag måste säga till kommissionsledamoten att jag inte alls kan förstå den första invändningen.
Vi gör detta, eftersom vi i precis samma form vill anta de bestämmelser om kommittéförfarandet som vi enades med rådet om för Basel II-direktivet om kapitalkrav, som kan sammanfattas i ordet solnedgångsklausul.
Detta ger oss rättssäkerhet och tydliggör vad vi vill.
De förslag vi har mottagit hittills beaktar inte parlamentets rättsliga prioriteringar, och det är rätt och riktigt att överenskommelser som vi enas om utvidgas till att omfatta andra direktiv som rör samma ämne.
Jag uppmanar därför alla Europaparlamentets ledamöter att vid omröstningen i kammaren i morgon hålla fast vid utskottets resolution, eftersom det kommer att göra det möjligt för oss att inte bara nå en praktisk lösning, utan också att stärka parlamentets makt.
