# ID: svediakorp-gov462158
# author: Margarita Starkevičiūtė, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-12-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: LT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 303
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Även jag vill tacka Zsolt László Becsey för hans arbete med frågan om mervärdesskatt och dithörande dokument.
I dag diskuterar vi en skatt med alleuropeisk betydelse.
Trots att EU inte har en gemensam skattepolitik har mervärdesskatten en nyckelposition som finansieringskälla när det gäller EU: s budget.
Redan vid antagandet av det sjätte mervärdesskattedirektivet 1977 gjordes försök att i princip skapa en gemensam grund för mervärdesskatten för att säkra stabila inbetalningar till EU: s budget.
Arbetet på detta område har gett betydande resultat, men enligt det nuvarande systemet för mervärdesskattesatser medges fortfarande undantag i form av betydligt lägre mervärdesskattesatser för vissa varor och tjänster.
Frågan gäller inte heller bara de specifika produkter som dessa mervärdesskattesatser kopplas till i olika medlemsstater, utan även under vilka olika omständigheter dessa undantag ska gälla.
Genom ett så komplicerat system skapas problem när det gäller att förutse långsiktiga budgetflöden samtidigt som det finns en risk att olika villkor skapas i medlemsstaternas tillämpning av villkoren i mervärdesskattedirektivet.
Därför vill jag föreslå, och stödja dessa förslag, att Europeiska kommissionen ska granska och göra upp en gemensam lista över de varor och tjänster som de lägre skattesatserna får tillämpas på.
Dessutom bör kommissionen utvärdera listans makroekonomiska betydelse och vilka erfarenheter som gjorts i olika länder så att listans giltighet kan garanteras på lång sikt och inte enbart kortsiktigt, om ingen annan gemensam överenskommelse görs.
Införandet av en gemensam lista skulle vara till hjälp för att få bukt med vissa länders oskick att tillämpa lägre skattesatser som undantag, samtidigt som andra länder inte kan använda sådana skattesatser.
En gemensam lista skulle utan tvivel också garantera ett stabilt tillflöde till EU: s budget och även underlätta prognoserna för finansflöden på lång sikt.
