# ID: svediakorp-gov462137
# author: Georgios Toussas, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 245
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Linjekonferenserna inrättades som en form av fackförening för bättre samarbete mellan rederierna i ett försök att kontrollera den lönsamma sjötransportsektorn.
I dag kräver samma monopolistiska företagsgrupper en förändring av förordning nr 4056 / 86.
Även Europeiska kommissionen samtycker till denna strategi och upprepar samma argument, nämligen att förändringarna är nödvändiga för att förse användarna med billigare tjänster.
Emellertid har erfarenheten visat oss att de stora monopolistiska företagsgrupperna som deltar i sjötransporter har utgått som vinnare och arbetstagarna som förlorare ur hela denna procedur.
I dag har förhållandena ändrats.
Företagen går samman eller köper ut varandra.
Det skapas jätteföretag som driver igenom sina egna villkor.
Med andra ord står vi inför en monopolsituation.
I dag har sammanslagningar och anhopningar av kapital inom denna speciella sektor utvecklats i så stor omfattning att huvudsakligen några få företag som kan räknas på ena handens fingrar kontrollerar linjetransporterna.
Typiska exempel är ett europeiskt rederi som har 550 fartyg i trafik och ett asiatiskt företag som har 112 fartyg.
Att under sådana omständigheter tala om konkurrens är rent hyckleri.
Trots att förordning nr 4056 / 86 har ersatts av förordning nr 3577 / 92 håller vi i fråga om cabotagetjänsterna inte med om att de nationella transporterna ska integreras med konkurrensbestämmelserna.
Erfarenheterna från mitt land med dess många öar visar nämligen att återverkningarna utgör en fara, både för sjömännen och för öborna.
