# ID: svediakorp-gov462131
# author: Charlie McCreevy, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,008
# sentences: 55
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Kommissionen har gjort en översyn av rådets förordning (EEG) nr 4056 / 86 om hur EG: s konkurrensregler ska tillämpas på linjesjöfart de senaste tre åren.
Efter omfattande samråd med transportörer, transportanvändare, medlemsstater och tredjeländer menar vi att linjerederiernas möjlighet att fastställa priser på förhand och reglera kapaciteten inte längre är berättigad med dagens omständigheter på marknaden.
Det aktuella undantaget är unikt.
Ingen annan ekonomisk sektor – inte ens de som konkurrerar direkt med linjekonferenserna – åtnjuter ett så generöst undantag.
Kollektivt fastställda priser och kapacitetsreglering är per definition kraftigt konkurrensbegränsande.
Den typen av begränsningar har som mål att på ett artificiellt sätt upprätthålla höga priser.
De som är med i en sådan kartell kan tjäna på det.
Deras kunder gör det med största säkerhet inte.
Inte heller gör ekonomin i stort det.
Det nuvarande systemet kan bara förklaras i ett historiskt sammanhang.
Att priserna fastställs på förhand av linjekonferenser leder i själva verket till högre priser för exportörer.
Linjerederierna i EU klarar sig bra.
Fyra av världens största transportörer har sin bas i EU.
Och våra exportörer fortsätter att peka på vikten av att förbjuda fastställda priser.
Som lagstiftare är det vår plikt att se till att reglerna står i samklang med marknadens förutsättningar.
Undantaget från konkurrensregler för linjekonferenser är en kvarleva från det förflutna.
De senaste åren har det skett omfattande förändringar på marknaden med en ökning av samarbetet mellan linjerederier i form av konsortier och globala allianser som inte omfattar fastställande av priser.
Det visar att konferenser inte är nödvändiga för att sjöfartsindustrin ska fortsätta må bra.
Sektorn är viktig för att ekonomin som helhet ska må bra.
Transport av containrar i linjetrafik utgör ungefär 40 procent av värdet av den externa sjöfartshandeln för EU-25.
I dag har linjekonferenserna rätt att bestämma priser på förhand på alla större rutter, och dessa priser antas allmänt utgöra ett riktmärke för priserna på alla rutter till och från EU.
Linjekonferensernas prissättning får en riktmärkeseffekt, och därutöver består i genomsnitt 30 procent av priset för transporten av kostnader och tilläggsavgifter som har fastställts gemensamt av de linjer som är med i konferenser.
Samma nivå på avgifter tillämpas ofta även av transportörer utanför konferenser.
Det innebär att 18 procent av importen till och 21 procent av exporten från EU-25 beror av transportörernas förmåga att gemensamt fastställa priser inom gruppundantaget för linjekonferenser.
Dessa siffror visar hur viktigt det är att släppa konkurrensen fri inom linjesjöfartssektorn, något som ligger i linje med Lissabonmålen och målet att göra EU till den mest konkurrenskraftiga ekonomin.
Jag välkomnar det arbete som parlamentet har gjort som svar på kommissionens vitbok från oktober 2004.
Jag välkomnar särskilt parlamentets erkännande av att reglerna för sektorn inte får strida mot artikel 81.
Jag är medveten om den oro som finns i vissa kretsar för följderna av ett avskaffande av gruppundantaget för konferenser.
Vad innebär det då att avskaffa konferenserna?
Det innebär att man förlitar sig på marknadsmekanismerna för att bestämma pris och kapacitet, precis som i alla andra delar av ekonomin.
Vi har genomfört en omfattande ekonomisk konsekvensanalys: tre oberoende undersökningar har beställts.
Resultaten visar att om linjerederier inte längre får arbeta i kartell leder det sannolikt till lägre transportkostnader, vilket gynnar exporten från EU och är positivt för utvecklingsländerna.
Kvaliteten på tjänsterna och förnyelse kommer sannolikt att gynnas.
Transportörer i EU kan konkurrera och växa i en mer konkurrenskraftig omgivning.
Mindre transportörer får också en chans att växa med en innovativ affärsmodell.
Man räknar inte med några konsekvenser för sysselsättningen eller investeringar i nya fartyg.
Både transportörer och befraktare ansåg att den senaste studien från Global Insight höll hög kvalitet och att dess resultat grundades på omsorgsfulla efterforskningar.
Vi har ett starkt stöd från Europeiska sammanslutningen för transportköpare (ESC) som företräder mer än 100 000 europeiska exportörer, från de allra minsta till multinationella företag.
Vi har stöd från Unice.
Inställningen inom näringen är mer kluven.
Det är inget annat att vänta sig eftersom näringen har varit isolerad, skyddad från konkurrens och gynnats av legaliserade karteller.
Trots det accepterar nu en stor del av näringen att konkurrens kommer att vara grunden i framtiden och att dagarna med specialregler är räknade.
Hur som helst måste vi lagstiftare se på helhetsbilden.
Vi tänker främst på konkurrenskraften hos EU: s industri.
Denna omfattar såväl linjerederier som deras kunder, våra exportörer.
För majoriteten av linjerederierna blir fastställda priser av allt mindre betydelse för deras affärsstrategi eftersom de försöker hitta mer effektiva sätt att säkra sin överlevnad i en föränderlig och utmanande omvärld.
Jag vill också försäkra parlamentet att kommissionen är mycket uppmärksam på de internationella konsekvenserna av alla förordningar som berör sjöfarten.
Vi är medvetna om att linjekonferenser är tillåtna inom andra jurisdiktioner och har inlett bilaterala kontakter för att se till att våra partner är medvetna om vilka förändringar som sker i vår lagstiftning.
Kommissionen är fast övertygad om fördelarna med att avskaffa systemet med konferenser men också om behovet av att näringen får tillräckligt med tid för att anpassa sig till en marknad där en fullständig konkurrens råder.
Jag har för avsikt att lägga fram ett förslag för kommissionen om att upphäva rådets förordning (EEG) nr 4056 / 86, med en omfattande övergångsperiod innan systemet med konferenser avskaffas.
Sammanfattningsvis vill jag säga att kommissionen arbetar för bättre lagstiftning och för Lissabonmålen.
Jag menar att ett avskaffande av systemet med konferenser kommer att göra tillämpningen av konkurrensregler på sjöfartssektorn enklare, mera kostnadseffektiv och mera rättvis.
Ett avskaffande av systemet med konferenser kommer att skapa stora möjligheter.
Jag är säker på att både sjöfarten och dess kunder kommer att dra nytta av det.
