# ID: svediakorp-gov462127
# author: Gerard Batten (IND/DEM ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 292
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Den 13 september 2005 meddelade den så kallade EG-domstolen en dom som gav Europeiska kommissionen rätten att ålägga medborgare i medlemsstaterna straffrättsliga påföljder.
För första gången sedan kung Henrik VIII undanröjde påvens överhöghet i kyrkliga frågor i England kommer en annan makt än det brittiska parlamentet att få rätten att stifta lagar och bestämma straff för överträdelser.
EG-domstolen är inte en domstol som skipar rättvisa utan Europeiska unionens redskap för politisk integration.
Denna dom gällde enbart miljölagstiftning, men den har lämnat fältet öppet för kommissionen att tillämpa den på andra områden.
Kommissionen har hänsynslöst utnyttjat domstolens beslut och publicerat en lista över nio nya behörighetsområden som ger kommissionen rätt att stifta nya lagar och ålägga straffrättsliga påföljder.
Kommissionen har också uttalat sin avsikt att utsträcka sin makt att införa ytterligare straffbara gärningar.
När detta fall först togs upp i domstolen var det 11 av de dåvarande 15 medlemsstaterna som motsatte sig det, men domstolen brydde sig inte om dem.
En av kommissionens jurister har uttalat att kommissionen skulle kunna tvinga den brittiska regeringen – och det brittiska parlamentet – att straffa sina medborgare för något som inte var straffbart i Storbritannien.
Om en brittisk regering skulle vägra att tillämpa dessa straffbara gärningar kan ärendet föras till EG-domstolen, som skulle tvinga regeringen att göra det.
Domstolen skulle då agera som domare och jury i ett fall som rör den själv.
Så var det med maktdelningen mellan den verkställande, lagstiftande och dömande makten som har skyddat engelska friheter i århundraden!
Beslutet i den så kallade EG-domstolen är ingenting annat än en rättslig statskupp.
Domstolen har tagit makt från medlemsstaterna och överlämnat till kommissionen.
