# ID: svediakorp-gov462107
# author: Marios Matsakis, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 378
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag skulle vilja gratulera föredraganden Johan Van Hecke till den enorma mängd arbete som har lagts ned i samband med detta betänkande.
Frågan är komplicerad.
Man bör notera att det fördes intensiva förhandlingar i det medbeslutandeförfarande som följde på förslaget till förordning och att de, lyckligtvis, utmynnade i en kompromisstext som innehåller de flesta viktiga huvudpunkterna.
Enligt min mening är införlivandet av följande punkter i kompromisstexten särskilt betydelsefullt.
För det första gäller det den helt nödvändiga tekniköverföringen och det tekniska biståndet till länder utan egen kapacitet för läkemedelstillverkning.
Sådant bistånd kommer att bidra till en långsiktig förbättring av hälso- och sjukvården som det finns mycket stort behov av i underutvecklade länder.
För det andra gäller det att även länder som inte är medlemmar i WTO ska omfattas: dessa länder har lika stort behov av bistånd enligt denna förordning som de länder som är medlemmar i WTO.
Folkhälsoarbete och förebyggande och behandling av sjukdomar kan inte differentieras på grundval av medlemskap i WTO.
För det tredje gäller det att även icke-statliga organisationer och internationella organisationer såsom FN omfattas: det är välkänt att många icke-statliga organisationer och internationella organisationer spelar en mycket stor roll i tillhandahållandet av viktiga hälso- och sjukvårdstjänster i utvecklingsländer.
Deras snabba ingripanden för att bekämpa sjukdomar och fattigdom och för att göra slut på mänskligt lidande, särskilt i katastrofdrabbade områden, är erkända och i de flesta fall mer omfattande och bättre samordnade än biståndsinsatser från nationella regeringar.
Det är därför helt logiskt att en begäran från en icke-statlig organisation som agerar med tillstånd från ett importerande land ska omfattas av förordningen.
Avslutningsvis vill jag säga att den här förordningen, även om den utan tvivel kommer att bidra till att rädda miljontals liv över hela världen, kommer lite för sent.
Låt oss komma ihåg att TRIPs-avtalet godkändes 1994.
Dohaförklaringen om TRIPs-avtalet och folkhälsa – en milstolpe – tillkom 2001.
Beslutet i WTO: s allmänna råd fattades 2003, och denna förordning träder förmodligen i kraft 2006.
Jag funderar på om den förseningen kan ha lett till mycken förvirring, passivitet och förmodligen onödigt mänskligt lidande i utvecklingsländerna.
