# ID: svediakorp-gov462091
# author: Irena Belohorská (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: SK
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 438
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag välkomnar debatten om betänkandet i Europaparlamentet.
Betänkandets syfte är att öka de förebyggande åtgärderna mot en fågelinfluensapandemi, minska hälsoriskerna och förebygga potentiella dödsfall.
Hittills har 68 personer avlidit till följd av fågelinfluensaviruset, personer som bevisligen hade smittats av fåglar.
Om viruset skulle mutera och få förmåga att överföras mellan människor är dock hela mänskligheten i fara.
Här har samarbete och samordning mellan länderna stor betydelse.
Vi vet att sjukdomen inte respekterar några landgränser, vilket är särskilt oroande när det gäller denna sjukdom som människor saknar antikroppar mot.
Samarbete krävs dock inte bara på internationell nivå, utan också mellan olika sektorer inom enskilda länder.
Samtliga sektorer, vare sig de är jordbruk, sjukvård, utbildning eller försvar, måste fullgöra sina respektive uppgifter i händelse av en pandemi.
Jag måste dock understryka hur viktigt befolkningens beteende är.
Under utbrottets första fas saknar människor ofta ordentlig information.
Då slutar de handla rationellt för att i stället gripas av panik, med kaos som följd.
Det är det värsta som kan hända i ett sådant läge.
Människor agerar allra mest effektivt när de har tillgång till information och har dåliga tidigare erfarenheter – och det har de från en annan pandemi, nämligen spanska sjukan, som ledde till 40 miljoner människors död 1917, vilket bör vara en tillräcklig varning för oss.
I en debatt nyligen här i Europaparlamentet gjorde kommissionsledamot Markos Kyprianou ett missvisande uttalande då han hävdade att han har över 25 nationella handlingsplaner.
Det spelar ingen roll för oss om ni har över 25 program.
Det som spelar roll är däremot att ni har en gemensam plan av hög kvalitet som gör det möjligt att bekämpa en pandemi.
När det värsta tänkbara scenariot för EU 25 + 2 undersöktes visade det sig att det finns brister just i kommunikationen mellan enskilda nationella program.
Å ena sidan bagatelliserar många politiker risken när de hävdar att detta bara är konster från läkemedelsbolagens sida, men å andra sidan får befolkningen tillgång till information, t.ex. att de statliga myndigheterna redan letar lämpliga platser för massgravar.
Alla vi som arbetar inom vården känner väl till de bristfälliga ekonomiska resurserna inom sjukvårdssystemen i alla länder, som är orsaken till att många länder begränsar antalet operationer och inrättar väntelistor.
Jag är rädd att dessa ekonomiskt bräckliga system inte kommer att ha tillräckliga resurser för att klara en pandemi.
Jag menar därför att befolkningen bör informeras så att den kan bära en del av kostnaderna.
