# ID: svediakorp-gov462026
# author: Ian Pearson, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 860
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Som svar till Nikolaos Sifunakis bekräftar rådet att det även i fortsättningen vill främja idealen fred och förståelse mellan människor genom idrott.
Vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 12 december 2003 stödde stats- och regeringscheferna tanken på en olympisk fred och välkomnade Förenta nationernas resolution om detta.
När Europeiska året för utbildning genom idrott lanserades den 29 januari 2004 framhöll utbildnings- och idrottsministrarnas trojka dessutom betydelsen av den olympiska freden och dess budskap om fred, tolerans och vänskap, dess unika plats i medborgarnas liv och dess positiva roll för att främja vänskap och bryta ned sociala och kulturella barriärer.
Som svar till Maria Martens vill rådet till att börja med påpeka för henne att den verksamhet som enbart gäller idrott inte omfattas av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och att gemenskapen inte har någon specifik behörighet på idrottsområdet.
Rådet anser dock att åtgärder och evenemang med anknytning till idrott kan vara till stor hjälp för att främja utbildning, hälsa och social sammanhållning, för att bekämpa diskriminering och för att skapa ett samhälle som omfattar alla.
Rådet vill också påpeka att idrottens fostrande värde erkändes av Europeiska rådet vid mötet i Nice i december 2000.
Detta erkännande bekräftar tidigare förklaringar, i synnerhet förklaringen till Amsterdamfördraget, där idrottens sociala betydelse och dess roll för att forma personligheten och föra samman människor framhölls, och rådets resolution av den 17 december 1999, där det påpekades att idrotten har ett fostrande värde som kan bidra till att stärka det civila samhället.
Den 5 maj 2003 antog rådet sedan en resolution om idrottens sociala värde för unga människor.
Rådet tror fullt och fast på den värdefulla roll idrotten har i utvecklingsländerna för att främja utbildning, hälsa och samhällsgemenskap.
Därför stöder rådet utnämnandet av 2005 till FN: s internationella år för idrott och idrottsutbildning och välkomnar de insatser som görs för att främja idrotten som ett redskap för utveckling.
Att utrota fattigdomen och att skapa hållbar utveckling är de övergripande målen både för Europeiska rådets förklaring om utvecklingspolitiken 2000 och för det reviderade dokument om det europeiska samförståndet om utveckling som utvecklingsministrarna i rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) beslutade om den 22 november 2005.
Även om utbildning och hälsa inte fanns med i förklaringen om utvecklingspolitiken 2000 fäste det reviderade dokumentet [det europeiska samförståndet om utvecklingspolitiken] uppmärksamheten på mänsklig utveckling som ett område för gemenskapsinsatser.
Vi erkänner värdet av idrott för att främja en sund livsstil och för att förhindra många livsstilsrelaterade sjukdomar.
Vi stöder nationella insatser där idrotten banar väg för gemenskapens utbildning om bättre hälsa och förebyggande av hiv.
Särskilt i Cotonouavtalet om AVS – EU-partnerskapet räknar man med samarbete och satsningar på självförsörjning, åtgärder och insatser för att hjälpa lokalt förankrade institutioner att ge barn en chans att utveckla sina fysiska möjligheter.
Idrott och gymnastik bör framför allt sättas i samband med millenniemål två – att ge alla allmän grundskoleutbildning senast 2015 – och millenniemål tre – att avskaffa könsdiskriminering på alla nivåer inom utbildningen senast 2015.
När det gäller det andra millenniemålet är EU: s främsta prioritet i fråga om utbildning för utveckling den grundläggande utbildningen, särskilt på grundskolenivå.
EU har satt som sitt mål att allmän grundskoleutbildning och jämställdhet mellan könen inom utbildningsväsendet ska genomföras senast 2015.
Detta genomförs på tre nivåer.
För det första genom internationella institutioner: EU stöder aktivt FN-initiativet ” Utbildning för alla ” i samarbete med andra givare – Unesco och Världsbanken – och även Unicef på detta område.
För det andra genom insatser på nationell nivå som innebär en allt närmare koppling till nationella utbildningsprogram och som bygger på dialog med nationella myndigheter om finansiering och inriktning.
För det tredje genom stöd till icke-statliga organisationers projekt med inriktning på grundläggande utbildning.
EU stöder också informell utbildning av unga människor inom ramen för ungdomsprogrammet.
När det gäller millenniemål tre är EU också mycket aktivt i internationella forum som till exempel Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och Internationella konferensen om befolkning och utveckling.
En av de främsta prioriteterna i politiken för att främja jämställdhet mellan könen är att ge flickor och kvinnor tillträde till undervisning, även i gymnastik.
Många EU-medlemsstater stöder utbildningsprogram för flickor som till exempel Unicefs.
I detta sammanhang välkomnar rådet och ger sitt fulla stöd till den resolution som FN: s generalförsamling antog vid sin sextionde session i september 2005.
I resolutionen framhålls den roll som både formell och informell undervisning spelar för att nå målet utrotning av fattigdom och de andra millenniemålen.
Rådet bekräftar sitt engagemang för att stödja utvecklingsländernas insatser för att se till att alla barn får tillgång till helt kostnadsfri och obligatorisk allmän grundskoleutbildning av god kvalitet, för att avhjälpa obalansen och bristen på jämställdhet mellan könen och för att på nytt förbättra flickornas utbildning.
Slutligen påpekar rådet sitt engagemang för att främja utbildning för fred och mänsklig utveckling.
