# ID: svediakorp-gov461770
# author: Benita Ferrero-Waldner, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 735
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Trots att det är sent anser jag att det varit en mycket intressant diskussion.
Jag håller med om att diskussionen kunde ha varit mycket bredare.
Vi har talat om ganska specifika ämnen, men en del av er har mycket tydligt sagt att det finns många fler dimensioner, en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik och en gemensam säkerhets- och försvarspolitik.
Jag ska nu kommentera ett par specifika punkter.
För det första, när det gäller vapenexport, kan kommissionen inte annat än instämma i kontentan av dagens diskussion.
Vi är förmodligen redan den regionala aktör som har den strängaste vapenkontrollen i världen men vi måste fortsätta att göra framsteg genom att stärka reglerna och deras efterlevnad.
Att göra uppförandekoden till en gemensam ståndpunkt kommer att vara ett stort steg på EU-nivå.
Uppförandekoden för export av militär utrustning som antogs 1998 innehåller många gemensamma kriterier för bedömningen av ansökningar om exportlicenser.
Enligt uppförandekoden är det den enskilda medlemsstaten som ensam beslutar om att tillåta eller avslå en överföring.
Kommissionen kan därför inte kommentera påståenden om att något land har kringgått uppförandekoden.
Jag säger detta särskilt i fråga om Colombia.
Frågan om de mänskliga rättigheterna är alltid en av de viktigaste kriterierna.
Det är ett kriterium bland många andra, exempelvis regional fred, säkerhet och stabilitet, men det är medlemsstaternas sak att kommentera den frågan.
En förstärkt uppförandekod som redan har genomförts på teknisk nivå och som kommer att introduceras vid lämpligt tillfälle kommer att öka omfattningen av kontrollerna.
Den förstärkta uppförandekoden kommer att sträcka sig längre än till enbart fysisk export av varor och teknik.
Den kommer att inkludera abstrakt teknikförmedling och tekniköverföring, och den kommer också att ha tydligare formuleringar om rekonstruktion av dataprogram och om oavsiktlig tekniköverföring.
Dessutom kommer kriteriet om de mänskliga rättigheterna att ytterligare förstärkas.
Europeiska unionen försöker nu att komma fram med ett fördrag om vapenhandel.
Detta sker på det brittiska ordförandeskapets initiativ.
Ett fördrag om konventionella vapen skulle bygga på staternas befintliga ansvar enligt internationell lag och fastställa överföringskriterier som är förenliga med de internationellt accepterade normerna för de mänskliga rättigheterna och den humanitära folkrätten.
Det bör vara rättsligt bindande, vara ett separat och självständigt initiativ, omfatta alla konventionell vapenöverföringar, fastställa definitioner av olagliga överföringar, inkludera övervakning och ha bred förankring.
Det är nu två år sedan vi utvecklade en fullfjädrad strategi mot spridning av massförstörelsevapen.
Både Europeiska unionen och det globala partnerskapet G8 har gjort åtaganden.
I detta sammanhang är det oerhört viktigt att garantera att ekonomiska medel kommer att vara tillgängliga i framtiden.
Kombinationen av GUSP och gemenskapsinstrument bör kunna medge att Europeiska unionen blir mer synlig och också mer trovärdig.
Som jag sa tidigare är det dock mycket som behöver göras, exempelvis inom ramen för Förenta nationerna, där vi blev mycket besvikna vid de senaste förhandlingarna om massförstörelsevapen.
När det gäller den tredje frågan – försvarsupphandling – vill jag ännu en gång tacka er alla, och särskilt föredraganden, som har stött betänkandet och därigenom de förslag som kommissionen lagt fram.
Ärendets politiska känslighet varken kan eller bör underskattas.
Jag håller dock med Joachim Wuermeling om att det huvudsakligen gäller den inre marknaden.
Betänkandet är inriktat på denna fråga och på de mål som kommissionen eftersträvar genom sina initiativ.
Som jag sa kommer effektivare offentlig försvarsupphandling att bidra till unionens välstånd, eftersom det kräver mindre pengar från skattebetalarna.
Detta kommer att ske inom ramen för vår gemenskaps befogenheter och också i full respekt för våra medlemsstaters privilegier och självständighet.
Som vanligt kommer vi att fortsätta att arbeta mycket nära Europeiska försvarsbyrån (EDA), så som föreslås i Wuermelings betänkande.
Jag är glad över att kommissionen och parlamentet har samma inställning, inte bara om vilka mål som ska eftersträvas utan också om åtgärderna för att uppnå dem.
Sammanfattningsvis ser jag fram mot att diskutera dessa och andra frågor igen vid den interparlamentariska konferensen på hög nivå i december i Bryssel.
Jag vill också tacka Elmar Brok och Karl von Wogau för detta initiativ.
Det är mycket välkommet.
Kanske kunde vi också arbeta för en mer säkerhetsorienterad politik, som hittills saknas.
