# ID: svediakorp-gov461766
# author: Andreas Schwab (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 368
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
I denna sena timma debatterar vi om vi behöver militär teknik i EU och vad vi kan göra för att få till stånd en gemensam europeisk utrikes- och säkerhetspolitik.
Först av allt vill jag säga något om det som mina ledamotskolleger på andra sidan kammaren hyser tvivel om, och då vill jag verkligen hålla med min kollega Elmar Brok, nämligen att skälet till att EU behöver militär teknik är att vi européer inte kan vara beroende av tredje part eller göra oss till måltavla för utpressning när det kommer an på vår säkerhet.
Vissa ledamöter nämnde även att allmänheten i EU förväntar sig mer gemensamma åtgärder medlemsstaterna emellan på utrikes- och säkerhetspolitikens område.
Vissa framgångar har redan nåtts.
Uppdraget i Bosnien som nämndes tidigare är bara ett exempel på de många saker man uppnått.
Men om vi ska vara helt ärliga är det fortfarande lång väg kvar innan vi har en verklig gemensam utrikes- och säkerhetspolitik i den meningen som allmänheten tänker sig.
Därför välkomnar jag uttryckligen att kommissionens förslag i grönboken om försvarsupphandlingar och min kollega Joachim Wuermelings betänkande är en korrekt riktningsvisare.
Genom de gemensamma reglerna för upphandling av militär försvarsutrustning åläggs medlemsstaterna att ta betydelsefulla steg i riktning mot att utveckla gemensamma försvarsstrukturer och stärka den politiska integrationen.
Den ökade effektivitet som detta leder till i fråga om de avsevärda kostnader som är förknippade med försvaret kommer automatiskt att ena den europeiska marknaden ytterligare vilket i sin tur gynnar skattebetalarna.
Jag har vissa åsikter om vilken form den gemensamma uppförandekoden skulle kunna ha.
År 1958 utvecklade kommissionen material och förordningar som kunde användas som grund för att utforma artikel 296.
Tyvärr har dessa fortfarande aldrig offentliggjorts eller använts, men det vore väl värt att ta del av vad som ansågs viktigt på den tiden.
Inrättandet av en uppförandekod måste garantera att de beslut som fattas av Europeiska försvarsbyrån å ena sidan och kommissionen å den andra inte står i strid med varandra.
En optimal samordning mellan kommissionen och Europeiska försvarsbyrån bör därför garanteras på detta område.
