# ID: svediakorp-gov461760
# author: Geoffrey Van Orden (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 426
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionsledamot!
När vi diskuterar försvarsfrågor går vi in på viktiga och känsliga områden för nationellt självbestämmande.
Många av oss anser att EU: s försvarsambitioner är helt missriktade.
Om ni vill ge Europeiska unionen behörighet som global aktör eller om ni tror på en integrerad europeisk stat eller, som vi hörde tidigare, på en europeisk försvarsunion, då är ni av en annan uppfattning.
Vi motsätter oss att EU blandar sig i försvarsfrågor, både principiellt och på grund av de praktiska konsekvenserna.
Vi erkänner dock att det finns områden där en multilateral strategi kan vara till nytta, och detta gäller i synnerhet icke-spridning och kontroll av vapenexport.
För att börja med försvarsupphandling präglas Wuermelingbetänkandet av en stark strävan efter integration.
I betänkandet ställs till och med i punkt 12 frågan om ” i vad mån det överhuvudtaget finns anledning att i dagsläget göra åtskillnad mellan nationella säkerhetsintressen och gemensamma europeiska säkerhetsintressen ”.
Betänkandets syfte är uppenbart att befästa Europeiska kommissionens roll inom försvarsupphandling och att sådana frågor ska hanteras av EU i stället för genom nationell lagstiftning.
Vi har redan en situation där den brittiska marknaden för försvarsupphandling är öppen för utländsk konkurrens på ett sätt som exempelvis den franska marknaden inte är.
Vi ser hur brittiska försvarsföretag – viktiga nationella strategiska tillgångar – håller på att tas över av utländska firmor.
Medan de brittiska konservativa ledamöterna i hög grad stöder åtgärderna för att stärka en verklig inre marknad inom de flesta sektorer anser de att försvaret även i fortsättningen ska vara undantaget och skyddas.
I fråga om massförstörelsevapen fäster vi oerhörd vikt vid att bekämpa spridningen och förstärka säkerheten för beståndsdelarna.
Samtidigt fortsätter Förenade kungarikets oberoende avskräckningsförmåga på kärnkraftsområdet att vara ett viktigt inslag i vår försvarsstrategi och ett inslag som inte förlorat sin betydelse trots den förändrade säkerhetsmiljö vi lever i.
Den brittiska regeringen måste inte bara fatta de nödvändiga besluten för att upprätthålla vår kärnvapenkapacitet.
Den måste också vara beredd att anpassa våra vapen och doktrinen för bruket av dem.
I fråga om vapenexport välkomnar vi kraven på kontroll av slutanvändningen av exporterade varor och fortsatt vapenembargo mot Kina.
Vi har dock fortfarande svårt att acceptera idén om en rättsligt bindande uppförandekod.
Det skulle utsträcka den rättsliga behörigheten till områden som bör vara förbehållna regeringen och ytterligare utsträcka jurisdiktionen för EU: s institutioner, inklusive EG-domstolen.
I kväll diskuterar vi en farlig blandning.
