# ID: svediakorp-gov461745
# author: Tobias Pflüger, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 638
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Man kan säga att i denna kammare kommer vapnen fram på kvällen.
På vår föredragningslista finns tre betänkanden: Raül Romeva i Ruedas om vapenexport, Ģirts Valdis Kristovskis om massförstörelsevapen och Joachim Wuermelings om den europeiska marknaden för militär utrustning.
Alla tre innehåller gott om explosivt material, och de hänger samman med varandra.
Min grupp har en allmänt positiv syn på betänkandet om vapenexport, även om det fortfarande finns utrymme för förbättringar, till exempel tydligare kriterier, och även om övervägandena om en politik för fred naturligtvis gör att ett förbud mot vapenexport är att föredra enligt min åsikt.
Låt oss inte glömma att produktion, export och användning av vapen är förknippade med varandra och att inga krig kan existera utan dem.
Vapenexport är ett hot mot freden, och därför är det desto viktigare att uppförandekoden åtminstone görs juridiskt bindande, vilket är vad som efterlyses i betänkandet och som alla här i kammaren uppenbarligen skulle välkomna.
Raül Romeva har förtjänat vår tacksamhet genom att acceptera ett ändringsförslag från min grupp som går ut på att koden kan göras juridiskt bindande även för produkter med dubbla användningsområden.
Den europeiska krigsmaterielagenturen, som nu har funnits i ett år, betraktas av vapenexperter som en instans som inte bara främjar vapenexport utan också försvårar övervakning och kontroll, och därför vill vi genom vårt ändringsförslag att denna agentur, som man hävdar har med försvar att göra, läggs ned.
Jag skulle särskilt vilja vädja till mina kolleger i de socialdemokratiska och gröna grupperna i parlamentet att gå samman med vänstern för att ersätta krigsmaterielagenturen med en agentur för kontroll av vapenexport.
I Kristovskisbetänkandet möts vi av helt andra frågor.
Meningen var egentligen att man skulle diskutera olika sätt att bekämpa spridningen av massförstörelsevapen, men det vi har framför oss är en slagfältsrapport med en positiv syn på Irakkriget – ett brott mot folkrätten.
Jag vädjar till kammaren att inte stödja detta betänkande – och inte bara genom att avstå från att rösta, vilket vi just fick höra socialdemokraterna rekommendera, och att inte stödja de ändringsförslag där man efterlyser en hårdare linje mot Iran från gruppen Unionen för nationernas Europa, som Ģirts Valdis Kristovskis tillhör.
Jag vädjar till de konservativa i parlamentet att inte stödja en tolkning enligt vilken Iran i fråga om massförstörelsevapen under de senaste 17 åren inte har gjort annat än sått och skördat misstro; detta är helt enkelt inte sant.
I betänkandet verkar man se på kriget mot Irak som ett utkast till ett angrepp på Iran, trots att inte ens förre utrikesministern Colin Powell längre hävdar att Irak faktiskt hade massförstörelsevapen då, utan nu skäms för sitt agerande inför FN: s säkerhetsråd.
När det gäller västvärldens massförstörelsevapen hycklas det i betänkandet på ett sätt som är vanligt i denna kammare.
Vi föreslår därför att man kräver att de amerikanska kärnvapnen flyttas från europeisk mark, att de franska och brittiska kärnvapnen läggs i malpåse och att Tyskland en gång för alla avstår från sin möjlighet att anrika uran vid sin forskningsreaktor i Garching.
När det gäller det sista betänkandet måste jag säga till Joachim Wuermeling att han inte bara hävdar att vår industri inte är internationellt konkurrenskraftig, utan också att det inte heller fanns någon koppling mellan betänkandena.
Om konkurrens är det enda det handlar om så gäller det också för konkurrens på exportmarknader, och artikel 296 måste därför bort.
Jag anser att betänkandet om försvarsindustrin är mycket uppriktigt och ärligt.
Det handlar om ett nära samarbete med NATO och USA, och vår grupp kommer att rösta nej till även detta betänkande.
