# ID: svediakorp-gov461742
# author: Jan Marinus Wiersma, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 545
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Det är olyckligt att vi i denna sena timme debatterar att antal ämnen som faktiskt är mycket viktiga och utan tvekan mycket angelägna, nämligen de problem som har att göra med målet för icke-spridning och icke-spridningsfördraget.
Det är därför jag också beklagar ordförandeskapets frånvaro denna kväll, särskilt eftersom det land som just nu är EU: s ordförandeland också är en erkänd kärnvapenmakt.
Kanske kan meddelandet vidarebefordras att ordförandeskapets närvaro är mycket önskvärd under debatter av detta slag.
Det finns återigen ett angeläget behov av åtgärder för att stoppa spridningen av massförstörelsevapen.
Antalet stater som har kärnvapen verkar i själva verket öka, och det utgör ett dåligt föredöme för andra länder, och samtidigt finns det som kommissionsledamoten redan sagt en verklig och tydlig risk att terrorister får tag i massförstörelsevapen eller klyvbart material.
Det internationella nätverket måste omedelbart stärkas för att vi ska kunna hantera dessa risker.
För tillfället kan vi dock se en tendens till att nedrustningsfrågor löses utanför internationella ramverk.
I år har världssamfundet, Europa inräknat, misslyckats med att anpassa, uppdatera och stärka icke-spridningsfördraget, medan Förenta staterna alltmer vill bedriva en egen nedrustningspolitik, särskilt i fråga om kärnvapenspridning.
Båda faktorerna är mycket negativa för trovärdigheten och effektiviteten i det globala icke-spridningssystem som fortfarande är grundläggande i vår politik.
Därför är det mycket viktigt att vi motverkar denna tendens och skaffar oss ett fastare grepp om spridningen inte bara av massförstörelsevapen utan också av kärnteknik och av nukleärt, kemiskt och biologiskt material; samma sak gäller dessutom för export av konventionella vapen.
Europeiska unionen måste visa vägen när det gäller inriktningen för icke-spridningsfördraget, men EU utför också ett bra arbete på många andra områden, till exempel genom förslaget, eller lobbyarbetet, nyligen om ett internationellt vapenexportavtal.
Samtidigt finns det fler motsägelser i ett internationellt system, som också omfattar europeiska länder.
Världens erkända kärnvapenmakter har ett särskilt stort ansvar.
De utövar det största trycket på länder som vill bryta sig ur det internationella systemet, och samtidigt överväger de att modernisera kärnvapenarsenalen, och ett av dem vägrar till och med att respektera förbudet mot kärnvapenprov.
EU är en av de pådrivande krafterna – detta är ytterligare en motsägelse – bakom det internationella icke-spridningssystemet.
En av de absoluta prioriteterna i den europeiska säkerhetsstrategin är att under europeisk ledning försöka hitta en fredlig lösning på Iranfrågan; samtidigt investerar vi mycket mindre än amerikanerna för att tömma kärnvapenarsenalerna.
Det är därför rätt att man i Kristovskisbetänkandet efterlyser ökat finansiellt stöd för denna politiska prioritering.
Slutligen sätter socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet stort värde på internationell rättssäkerhet.
I utskottet diskuterade vi mycket ingående punkterna i Kristovskisbetänkandet om användningen av våld för att förhindra kärnvapenspridningen.
Vi tycker fortfarande att klausulen i betänkandet inte tillräckligt väl återspeglar vår åsikt om den internationella rättssäkerheten och FN: s roll för den.
Om dessa punkter står kvar oförändrade och om parlamentet i morgon bestämmer sig för att ställa sig bakom klausulen utesluter jag inte att vår grupp kommer att lägga ned sina röster när vi ska göra vår slutliga omröstning om betänkandet.
