# ID: svediakorp-gov461732
# author: Hans-Peter Mayer (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 296
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Jag ska försöka täcka in ett stort antal ämnen på kort tid.
Hundratusentals djur fångas i fällor över hela EU, och metoden används framför allt för att vi ska få kontroll över de vilda djuren och i första hand för att bekämpa skadedjur, av vilka bisamråttan endast är ett.
EU träffade 1998 avtal med Kanada, Ryssland och USA om internationella normer för humana fångstmetoder.
Dessa länder är de främsta exportörerna av päls och skinn, och EU sanktionerade helt riktigt detta genom två beslut med hänvisning till sin behörighet inom den ekonomiska politiken i allmänhet och politiken på den inre marknaden i synnerhet.
Förslaget till lagstiftning är ett försök att införliva avtalet med EU: s lagstiftning.
Kommissionen vill nämligen uppnå balans – något som förvisso kräver ytterligare diskussion – mellan kravet på att inte utsätta djuren för onödigt lidande och behovet av jakt med fällor som fångstmetod.
Jag ska emellertid inte sticka under stol med att miljöpolitiken ligger till grund för förslaget, men EU har ansvar för djurens välbefinnande endast inom andra politikområden som jordbruk, transport, den inre marknaden eller forskning.
Slutsatsen är att EU inte har någon allmän behörighet i fråga om vilda djurs välbefinnande.
Parlamentet, liksom givetvis jag själv, ställer sig odelat positivt till att slå vakt om de vilda djurens välbefinnande, men att göra detta till föremål för lagstiftning är medlemsstaternas sak.
Eftersom Europaparlamentet enligt subsidiaritetsprincipen är skyldigt att respektera medlemsstaternas rättigheter måste det därför avslå förslaget till lagstiftning trots dess vällovliga syfte.
Till kommissionsledamoten vill jag säga att om medlemsstaterna inför relevanta bestämmelser kommer EU att fritas från ansvar.
