# ID: svediakorp-gov461723
# author: Richard Seeber (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 281
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Också jag vill tacka föredraganden för betänkandet.
Omröstningen i utskottet gav ett tydligt svar.
Jag tror att vi alla faktiskt ser fram emot ett regelverk till skydd för de vilda djuren, och jag anser det därför önskvärt med en samlad strategi.
Vi behöver endast tänka på de stora skillnaderna mellan livsmiljödirektivet och fågeldirektivet och det skydd som kommer övriga djur till del för att konstatera att skillnaderna inte alltid är sakligt motiverade.
Hänsyn måste givetvis också tas till de livshotande skador som djuren kan åsamka människor.
Jag anser att vi måste vara tydliga och helt enkelt prioritera människornas välbefinnande.
Låt oss inte glömma de brustna fördämningar som våra nederländska kolleger i parlamentet så målande beskrev för oss.
Mot bakgrund av detta och med tanke på den makt som vi har fått oss anförtrodd måste vi som lagstiftare självfallet fundera över hur vi kan komma fram till rätt beslut.
Eftersom grunden för dessa maktbefogenheter emellertid redan har lett till visst meningsutbyte kräver hänsynen till rättssäkerheten att frågan undersöks ingående.
Enligt det sätt att resonera som tillämpas av kommissionen och parlamentets utskott för rättsliga frågor utgörs grunden av artikel 175 och framåt.
Eftersom man i förslaget emellertid bortser från de allra senaste vetenskapliga rönen anser jag att det måste avslås i sin helhet.
Detta är en alltför betydelsefull fråga för att vi ska avstå från att försöka finna den bästa lösningen för både djur och människor.
Vi får givetvis inte heller glömma att subsidiaritetsprincipen innebär krav på att medlemsstaterna ges möjlighet att anta stränga bestämmelser om djurskydd, samtidigt som säkerheten för människor också tillgodoses.
