# ID: svediakorp-gov461683
# author: Talmannen. (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 187
# sentences: 6
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Inom loppet av bara två veckor har vi fått motsägelsefulla budskap från två ministrar i den brittiska regeringen, som för närvarande innehar ordförandeskapet i rådet.
I sitt förord till EU: s årsrapport om de mänskliga rättigheterna 2005, som offentliggjordes den 3 oktober, citerade den brittiske utrikesministern Jack Straw Kofi Annans uttalande om att vi inte kommer att åtnjuta utveckling utan säkerhet, inte säkerhet utan utveckling och inte någotdera utan respekt för de mänskliga rättigheterna.
Jack Straw angav dessutom att vi inte bara måste fortsätta att bekräfta dessa värden utan att vi även måste framhålla deras giltighet.
Trots detta gjorde den brittiske inrikesministern Charles Clarke den 26 september ett uttalande i tidskriften New Statesman i vilket han sade att om han skulle ställas inför ett val mellan säkerhet och konventionen om de mänskliga rättigheterna skulle prioritera nationell säkerhet.
Kan rådet få dessa till synes motsägelsefulla uttalanden att gå ihop?
Om svaret är nej, vilket av uttalandena representerar bäst rådets ståndpunkt: ställt inför ett val mellan säkerhet och de mänskliga rättigheterna, vad skulle rådet prioritera?
