# ID: svediakorp-gov461629
# author: Hans-Gert Poettering, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 782
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot, herr rådsordförande, mina damer och herrar!
Vår grupp har uppmanat till denna debatt och jag vill uttrycka mitt varma tack till de övriga grupperna för att de utan vidare har gått med på detta.
Det som Irans president Mahmoud Ahmadinejad sa den 26 oktober om att utplåna Israel är så monstruöst att det måste fördömas på ett kraftfullt sätt.
Vi vet att Ayatolla Khomeini, som ledde den iranska revolutionen, drev en liknande linje, men vi är nu desto mer tacksamma mot f.d. president Mohammad Khatami för att han tog avstånd från den.
Till Israel – som jag har varit kritisk mot vid flera tillfällen i kammaren – säger vi att när något, som i detta fall, på detta sätt rör Israels säkerhet, stabilitet och okränkbarhet så får Israel vårt ovillkorliga stöd, och att varje angrepp på Israel eller försök att destabilisera landet är lika med ett försök att hota civilisationen i Västvärlden och utgör en krigsförklaring mot Europa och världen i största allmänhet.
Den iranska regeringen måste förstå det.
Jag anser att utvecklingen i Iran är så oerhört nedslående just därför att jag bodde en hel vecka i Iran vid tidpunkten för Mahmoud Ahmadinejads maktövertagande och jag trodde inte att allt skulle bli så dåligt som det verkade.
Men just därför att saker och ting har blivit så dåliga måste de som med en stor portion god vilja ville ge den nya regeringen en chans nu tydligt säga: ” kväv detta i sin linda! ” – och det är denna ståndpunkt vi måste inta.
Det tragiska är att detta beteende från vad man måste kalla den nya iranska regimen inte gör något för att hjälpa dem man avser att hjälpa, dvs. palestinierna.
Det är inte bara israelerna som har rätt att bo inom säkra gränser.
Vi i PPE-DE-gruppen har alltid erkänt palestiniernas rätt att också få göra det.
Den iranske presidentens handlande är ett hot mot hela fredsprocessen i Mellanöstern, och det är dåliga nyheter inte bara för Israel utan även för det palestinska folkets värdighet.
Efter vår kritik av Mahmoud Ahmadinejad såg jag på tysk TV demonstrationer i Teheran där människor bar självmordsbälten, vilket i sig utgör ett uppmaning till terrorism.
När jag var i Iran såg jag en tidning i vilken unga personer uppmanades att bli självmordsbombare eller frihetskämpar – man kan kalla dem vad man vill, men det är ändå en uppmaning till terrorism.
Jag fick höra igår att iranska barnprogram har visat palestinska barn som burit dessa självmordsbälten.
Man kan alltså säga att de påverkar de iranska barnen och uppmuntrar dem att delta i denna typ av självmordsuppdrag.
I går berättade dessutom en brittisk kollega för mig att två personer hade blivit hängda i Iran som ett straff för homosexuella relationer.
Allt detta visar att det handlar om en återgång till den värsta perioden under medeltiden och att vi måste få de iranska ledarna att inse vilka misstag de begår.
Både rådets ordförande och kommissionsledamot Benita Ferrero-Waldner nämnde det civila kärnkraftsprogrammet.
Det har naturligtvis Iran rätt att genomföra, men vi litar inte på det och vi kan vara praktiskt taget säkra på att utvecklingen av civil kärnkraft en dag kommer att leda till att den används till kärnvapen vilka vi, som en europeisk och global civilisation, inte kan tillåta hamna i händerna på personer vars synsätt man kan beskriva som medeltida.
I förmiddags uppmanade jag den ryska regeringen, genom en av dess företrädare, att göra allt den kan – därför att den har ett visst inflytande i Iran – för att till sist få till stånd öppenhet i alla dessa frågor som rör kärnenergi.
Kommissionsledamoten och rådets ordförande har ställt liknande krav.
Vi måste vara mycket vaksamma när det gäller Iran.
Iran måste självt förstå att det kastar bort sin chans att få spela en viktig geografisk och strategisk roll.
Iran har en viktig roll att spela i samband med fredsprocessen i Afghanistan, fredsprocessen i Irak och förbindelserna med Syrien, Israel, Libanon och Palestina.
Iranierna är ett ädelt folk och många av dem deltog inte i valet därför att de fruktade det värsta och inte kunde förhindra det.
Det finns personer med god vilja i Iran och vi bör inte glömma dem.
Iran behöver en bra framtid och man kan hoppas att presidenten inser att han måste anta ett civiliserat förhållningssätt i sina förehavanden med både folket och världens stater.
