# ID: svediakorp-gov461622
# author: Geoffrey Van Orden (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 393
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jack Straw berättade stolt för oss att det hade varit 48 anföranden av ministrar under det brittiska ordförandeskapet, men jag måste säga att det inte är mycket som har kommit ut av något av dem.
Jag är förvånad över att det brittiska ordförandeskapet, med bara en månad kvar till slutet, fortfarande pratar om dagordningar, strategier och tidtabeller.
Jag talar för de många invånarna i East Anglia som vill se handling, säkerhet, välstånd och en verklig omorientering i EU snarare än tomma löften.
Medborgarna i många länder har vaknat upp och ser vad som händer, i deras namn.
De ifrågasätter på allvar EU-projektets beskaffenhet och inriktning.
Människor vill ha mer lokal kontroll över sina liv, men våra regeringar fortsätter att överlämna makt till regionerna och till Bryssel.
Jag frågar er: Vilken sorts förhållande till vilken sorts EU är rätt för vårt folk och våra nationer, under första halvan av 2000-talet?
Den viktiga frågan ställs aldrig av vår regering eller EU-institutionerna.
Det borde kanske ha varit den centrala frågan på Hampton Court.
I själva verket gjorde man på Hampton Court inte någon omprövning i grunden av Europeiska unionen.
Man bara fortsätter, utan att bry sig om det.
Det är ingen ände på lagstiftning till ingen nytta.
Jack Straw nämnde direktivet om arbetstid och direktivet om tillfälliga arbetare.
Det finns mängder av sådana irrelevanta och störande EU-lagförslag på gång.
Vad gör man åt allt detta?
Budgeten har nämnts.
Ganska grundläggande, men fortfarande olöst.
I jämförelse med en ekonomi av samma storlek, såsom Frankrike, bidrar Förenade kungariket redan oproportionerligt mycket till EU-budgeten, och det är efter Margaret Thatchers rabatt.
Ni vill uppenbarligen att vi ska betala mer.
Samtidigt splittras våra nationer och samhällen på ett farligt sätt, som en konsekvens av en katastrofal asyl- och invandringspolitik.
I stället för att skapa och vidmakthålla förstklassiga akademiska lärosäten förstör vi dem med bristande finansiering och missriktad klassdoktrin.
Våra militära styrkor överutnyttjas på ett desperat sätt och saknar viktig utrustning.
På samma gång hängs tappra officerare och soldater ut av ett regeringsinspirerat system som bryr sig föga om deras välbefinnande utan mest om sina egna politiska frågor …
