# ID: svediakorp-gov461608
# author: Bernard Poignant (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 434
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag har slagit upp ordet informell i min franska ordbok.
På franska betyder informell illa utformat och utan elegans.
Adjektivet användes av Montaigne 1580 för att beskriva något som var svårt att definiera.
Jag låter er döma själva om toppmötet i Hampton Court och Catherine Howards vålnad.
Ni har inte haft mycket tur under det brittiska ordförandeskapet.
Frankrike har sagt nej och Förenade kungariket uppmanas att lansera EU på nytt.
Jag tror att det är att begära för mycket.
Under ett antal år har ett antal landskap öppnat sig för våra medborgare, som de har levt med och tvingats leva med, nämligen Europas återförening, konstitutionen, stadgan om de grundläggande rättigheterna, den inre marknaden och den gemensamma valutan.
När jag tänker på våra medborgare har jag en känsla av att Lissabon inte uppfyller sin roll.
I dag finns det ett tomrum.
När allt kommer till kritan ifrågasätter jag inte toppmötets prioriteringar; det är inte de som är problemet.
Det verkliga problemet är kopplingen till medborgarna.
Det är som om något vi brukade dela nu har försvunnit.
Jag tror att nästa toppmöte, eller mötena efter det, kommer att göra det möjligt för oss att återupptäcka ett landskap som vi kan dela med våra medborgare.
Detta får mig förstås att tänka på sammanhållningen mellan de 25 medlemsstaterna, som ibland kallas Marshallplanen för dem som ansluter sig till oss, eftersom en oändlig utvidgning och lystnad efter finansiering inte undgår medborgarnas uppmärksamhet.
Det är inte alls bra.
Enligt min åsikt skulle det vara bra att trots allt återinföra ordet harmonisering i EU-vokabulären med tanke på att ordet så att säga är utrotningshotat, vilket också är olyckligt, inte minst för att det fortfarande finns områden som behöver harmoniseras.
Vi kommer inte att harmonisera allt, men det går fortfarande att förbättra vissa områden.
Och om vi glömmer bort att göra detta, om vi vansköter detta ord och denna värdering kommer medborgarna att fjärma sig från oss.
Slutligen ett annat ämne som ligger mig varmt om hjärtat, nämligen ungdomsutbyte.
Jag har tittat på statistiken.
Under 2005 – 2006 finansierar EU 280 000 ungdomar inom tre program: Comenius, Erasmus och Leonardo.
Men det finns 58 miljoner ungdomar.
Att utöka den motsvarande budgeten tio gånger skulle inte kosta oss särskilt mycket, särskilt inte med tanke på att det är hos dessa unga människor som vi måste bygga EU-medvetandet.
