# ID: svediakorp-gov461468
# author: Andris Piebalgs, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 719
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Först och främst vill jag ta tillfället i akt och innerligt tacka Rebecca Harms för hennes utmärkta betänkande om de två frågor som diskuteras i kväll.
Jag vill också uttrycka min uppskattning av kvaliteten på de debatter som har ägt rum i utskottet för industrifrågor, forskning och energi.
Jag vill placera kommissionens förslag, och i viss mån dagens diskussion, i ett vidare perspektiv.
Vi befinner oss troligtvis i början av en långvarig period av höga olje- och gaspriser på de internationella marknaderna, med en hastigt ökande global efterfrågan.
Med hänsyn till denna nya situation är vi tvungna att reagera med beslutsamhet och ambitioner.
Vi har redan diskuterat fempunktsplanen under tidigare diskussioner med er.
Det omedelbara alternativet för EU är att agera på efterfrågesidan, eftersom det är där EU: s största handlingsutrymme finns.
När det gäller energitillförseln vill jag betona att valet av energiförsörjning är upp till medlemsstaterna.
Medlemsstaterna ska själva fatta beslut om vilka energityper de föredrar, givetvis inom den ram som har fastställts av EU, såsom insatser för att minska koldioxidutsläppen eller att främja förnybar energi.
I dag kommer en tredjedel av EU: s elektricitet från kärnenergin.
Kärnenergins roll är nära förbunden med en hållbar strategi som handlar om säkerheten när det gäller kärnmaterial och icke-spridning, strålskydd, kärnsäkerhet, driftsäker hantering av kärnavfall och säker avveckling av kärntekniska anläggningar.
Diskussionerna i kväll kommer inte i synnerhet att inriktas på kärnkraftverk, utan på avvecklingen av kärntekniska anläggningar, vare sig detta sker på grund av att anläggningens livstid har avverkats eller för att det gäller kraftverk i de nya medlemsstaterna, vars anläggningar vore alltför kostsamma att uppgradera.
Avvecklingens finansiering är en komplicerad fråga, och man har noterat att medlemsstaterna har tillämpat olika tillvägagångssätt.
Kommissionen har publicerat sin rapport om avveckling som i dag undersöks närmare, till följd av Europaparlamentets begäran.
Däri har kommissionen erkänt att det finns ett ökat behov av insyn och harmonisering när det gäller förvaltningen av de ekonomiska resurser som krävs.
Följaktligen har kommissionen för avsikt att anta rekommendationer om finansieringssystem som är öronmärkta för avvecklingen.
Det samarbete med medlemsstaterna som upprättades under 2005, och som genom givande debatter har inletts med Europaparlamentet när det gäller system för avveckling, kommer att möjliggöra stora framsteg inom detta viktiga område.
När det gäller den mer specifika frågan om avvecklingen av kärnkraftverket Bohunice utgör anslutningsprotokollet ramen för denna tidiga stängning.
Det stöd som ska beviljas för att säkerställa en tidig stängning av de två reaktorerna vid kärnkraftverket Bohunice är ett uttryck för gemenskapens solidaritet gentemot Slovakiska republiken, vilket tydligt visar att kommissionen och medlemsstaterna erkänner de betydande utmaningarna med en sådan tidig stängning.
Kommissionens ansvar är att övervaka åtagandena för stängningen, och att ge stöd med hjälp av de mekanismer som står till dess förfogande.
Detta har vi gjort inom ramen för de årliga stödåtagandena för 2004 och 2005, och jag förutser inga svårigheter med insatserna för 2006.
I det protokoll som är knutet till anslutningsfördraget medges att avvecklingen måste fortsätta under flera år och att det skulle medföra en betydande ekonomisk börda för Slovakien.
I beslutet om EU-stöd efter 2006 kommer man således att ta hänsyn till denna situation.
Mot denna bakgrund, och i syfte att presentera sina förslag för den kommande budgetplanen, har kommissionen förberett det förslag till förordning som ni nu rådfrågas om.
Vi kände att det fanns ett behov av ett fortsatt stöd, eftersom kommissionen erkänner att avvecklingen är ett utdraget förlopp.
Stödnivån i vårt förslag grundar sig på en förlängning av det stöd som man enades om redan under anslutningsförhandlingarna, i protokoll nr 9.
Beloppet på 237 miljoner euro är en del av de budgetplaner som för närvarande håller på att förhandlas fram.
Kommissionen avvaktar således med sin ståndpunkt om eventuella ändringsförslag när det gäller finansieringen, som är en del av budgetplanerna.
Jag hoppas att dessa få ord om de två betänkanden som nu diskuteras har bidragit till att beskriva läget och att förklara i vilket syfte och med vilka målsättningar kommissionens förslag upprättades och antogs.
