# ID: svediakorp-gov461450
# author: Jeanine Hennis-Plasschaert, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 465
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
En enhetlig svart lista grundad på gemensamma kriterier är den enda tänkbara lösningen.
Det är också den fasta övertygelsen hos min grupp, gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa.
Även om förslaget om detta var välment ansåg parlamentets utskott för transport och turism med rätta att det var alltför svagt.
Även om det kan låta obehagligt tycks ändå det senaste årets dramatiska händelser ha tjänat som en väckarklocka för många och fått oss att inse att det är meningslöst att bara slå ihop de nationella svarta listorna.
Resultatet blir en salig röra som inte automatiskt är juridiskt giltig i hela EU, och det hela blir bara en ytlig gest utan något mervärde.
Det kan förstås visa sig ha ett visst värde.
I Nederländerna har vi nämligen ett talesätt som i ungefärlig översättning lyder ” att lova och ge intet tröstar en dåre ”; det är just denna bild vi ville komma ifrån.
Detta förslag är därför ett utmärkt exempel på ett område där EU kan visa sitt mervärde, för låt oss vara ärliga: det faktum att, för att ta ett exempel som nämndes tidigare, Onur Air vid ett tillfälle fick flygförbud i Nederländerna bara för att sedan kunna lyfta i Belgien är givetvis fortfarande absurt.
Sådana metoder kommer bara att leda till förvirring bland passagerarna, för att inte tala om de potentiellt farliga situationerna.
En enhetlig förteckning grundad på EU-gemensamma säkerhetskriterier är alltså den enda tänkbara lösningen, och den är begriplig för både resenärer och konsumenter i Europa.
De många ändringsförslagen är ett bevis för parlamentets ambitiösa inställning när det gäller att förbättra flygsäkerheten.
Tack vare kommissionens hjälpsamma och tjänstvilliga hållning i detta sammanhang, kombinerad med rådets beslutsamhet, kunde vi snabbt komma fram till en överenskommelse vid första behandlingen.
När förslaget diskuterades i utskottet för transport och turism efterlyste jag upprepade gånger nya bestämmelser om en svart lista som skulle kopplas till det gällande SAFA-direktivet (Safety Assessment of Foreign Aircraft) samt utvidgad behörighet för EASA, Europeiska byrån för luftfartssäkerhet.
Jag är mycket nöjd med de resultat vi nått tillsammans och med kommissionens löften om att inom kort lägga fram förslag om utvidgad och stärkt behörighet för EASA.
Kommissionsledamoten sa för en stund sedan att dessa löften infriats redan i eftermiddags.
Detta är återigen ett steg i rätt riktning, som jag vill tacka er för, kommissionsledamot Barrot.
Vi eftersträvar konsekvent och tydlig lagstiftning med syftet att förbättra säkerheten och klargöra passagerarens rätt till information – något som ingen kan invända mot.
Slutligen vill jag tacka Christine De Veyrac för allt arbete hon lagt ned på detta område.
