# ID: svediakorp-gov461441
# author: Olli Rehn, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 823
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Först och främst vill jag tacka ledamöterna för deras allmänna stöd för en omsorgsfullt förvaltad anslutningsprocess som syftar till att öka stabiliteten, säkerheten, friheten och demokratin i Europa.
Jag tackar dem även för deras feedback och relevanta frågor.
Jag skulle vilja ta upp två eller tre huvudfrågor.
Jag kommer att gruppera flera synpunkter eller frågor för att kunna ge ett mer koncist svar.
Elmar Brok, Camiel Eurlings m.fl. efterlyste en avvägning mellan fördjupning och utvidgning.
Jag instämmer till fullo.
Kommissionens politik är att sköta både fördjupning och utvidgning; båda är viktiga politiska mål för Europeiska unionen.
Det är ett av skälen till att vi har framhållit behovet av att ta hänsyn till unionens egen kapacitet att ta emot nya medlemmar, så att en framtida utvidgning inte kommer att försvaga utan stärka unionen och vårt beslutsfattande inför de stora utmaningar som vi för närvarande står inför.
Om man ser till dess nutida historia har EU uppnått de största framstegen när det har fördjupats och utvidgats, om inte hand i hand så åtminstone parallellt.
Sedan 1989 och Berlinmurens fall har vi fördjupat vår politiska integration genom att inrätta den inre marknaden, den gemensamma valutan och Schengenavtalet om fri rörlighet för personer, och vi har förstärkt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Samtidigt har unionen utvidgats: vårt medlemsantal har mer än fördubblats, från 12 till 25.
Denna parallella fördjupning och utvidgning bevisar att det är möjligt och att det även gynnar Europeiska unionen.
Inom den närmaste framtiden är det för EU mycket viktigt att fortsätta den konstitutionella reformen för att, enligt min åsikt, göra vårt beslutsfattande mer effektivt och verkningsfullt, öka demokratin och öppenheten och för att förstärka vår gemensamma säkerhets- och försvarspolitik.
När det gäller EU: s förhållande till utvidgning bör vi hålla tidsperspektivet i minnet: vi behöver lösningar till en konstitutionell reform relativt snart, under de närmaste åren; vi bör använda denna paus för eftertanke på ett effektivt sätt; vi bör också dra slutsatser av diskussionerna och reflexionerna och börja agera.
Vi kan inte invänta slutsatserna från förhandlingarna med Turkiet, vilket kanske tar tio till femton år.
Det är ett alldeles för långt tidsperspektiv för våra egna interna utmaningar.
Därför måste vi för Europas skull kunna lösa våra problem i samband med budgetplanerna eller våra institutionella frågor långt innan västra Balkan eller Turkiet ansluter sig till EU.
Min andra punkt rör Kosovo.
Jag instämmer helt med Hannes Swoboda om att den största tjänsten EU kan göra nu för att förhandlingarna blir framgångsrika och vi får en hållbar lösning är att vi visar vårt stöd samtidigt som vi är kritiska.
Rättsstatsprincipen och minoriteters rättigheter är själva kärnan i EU: s värderingar.
Dessa värderingar är grundläggande för framsteg när det gäller det europeiska perspektivet på Kosovo eller västra Balkan.
Kommissionens roll är att främja en balanserad och hållbar lösning.
Vi har ett nära samarbete med världssamfundet och FN: s sändebud med ansvar för statusförhandlingarna, Martti Ahtisaari, för att se till att oavsett vilket resultat statusförhandlingarna än ger så kommer det att vara förenligt med det europeiska perspektivet på Kosovo och västra Balkan.
För det tredje hänvisade Jan Marinus Wiersma, Doris Pack, István Szent-Iványi och Joost Lagendijk till regionala samarbeten på västra Balkan och framsteg som gjorts av enskilda länder.
Jag håller helt och hållet med Jan Marinus Wiersma om att vår villkorlighet fungerar.
Se till exempel på Bosnien och Hercegovina: den politik som utformats där är till stor del en konsekvens av de villkor som vi har ställt upp för landet i syfte att sluta ett stabiliserings- och associeringsavtal.
Detsamma gäller för Serbien och Montenegro: De betydande framsteg som gjorts med hänsyn till Internationella tribunalen för f.d.
Jugoslavien har varit resultatet av våra villkor för att inleda förhandlingar om stabiliserings- och associeringsavtalet.
Vi måste göra en noggrann avvägning mellan villkorlighet och belönandet av framsteg när det gäller våra kandidatländer.
Nästa år hoppas jag att vi kommer att få se nya åtgärder för västra Balkan.
Det österrikiska ordförandeskapet planerar att hålla en högnivåsammankomst under sin mandatperiod för att få en uppfattning och besluta om nästa steg i frågan hur man ska förbättra det politiska samarbetet, den ekonomiska utvecklingen och medborgarfrågor – såsom viseringslättnader – så att vi kan göra det europeiska perspektivet så konkret och påtagligt som möjligt för medborgarna och länderna i västra Balkanregionen.
Jag kan försäkra er om att kommissionen till fullo kommer att stödja det österrikiska ordförandeskapet.
Jag är säker på att Europaparlamentet kommer att göra likadant.
Jag ser verkligen fram emot att samarbeta med er.
Jag räknar med ert stöd för en omsorgsfullt förvaltad anslutningsprocess för unionen.
